Skriv ut Lägg till Bokmärke

Noteringar


Träd:  

Träffar 101 till 150 av 1,431

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 ... 29» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
101 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Familj F231
 
102 Anders Håkansson och hans hustru levde, enligt jordeboken, i V.Vallsta, Torp (Y) åtminstone till 1642
Nämnd 1605-1650. 
Håkansson, Bonde Anders (I1684)
 
103 Anders Håkansson och hans hustru levde, enligt jordeboken, i V.Vallsta, Torp (Y) åtminstone till 1642
Nämnd 1605-1650. 
Håkansson, Bonde Anders (I1684)
 
104 Anders Joensson står noterad i jordeboken som bonde i Ramsjö i Ljusdals socken, mellan åren 1642-1655 Joensson, Bonde Anders (I1222)
 
105 Anders Joensson står noterad i jordeboken som bonde i Ramsjö i Ljusdals socken, mellan åren 1642-1655 Joensson, Bonde Anders (I1222)
 
106 Anders och brodern Olof var tvillingar och bosatta i Ramsjö. Jonsson, Anders (I1225)
 
107 Anders och brodern Olof var tvillingar och bosatta i Ramsjö. Jonsson, Anders (I1225)
 
108 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Person Berglund, Anders (I721)
 
109 Anders Persson var född och uppvuxen i byn Naggen, som var belägen i Torps socken, ända längst
ner mot Hälsingegränsen. Hit kom Anders farfars fafars far i mitten av 1500-talet när han flydde,
precis som hustrun Elisabets förfäder hade gjort, från Rautalampi i norra Savolax, och undan det s.k. klubbekriget som rasade i Finland vid denna tid. Naggen liksom en stor del av övriga byar i Torps socken grundlades av dessa flyende svedjefinnar just vid denna tid. Här fick dom en bit jord att
röja och bruka av kungen och den svenska staten, dom var ju i grund och botten redan svenskar
eller finlandsvenskar åtminstone.

Efter vigseln 1755 bosatte sig Anders och Elisabeth vid Stormörtsjön i ett torp på Elisabeths fars
ägor, där dottern Gertrud skulle komma till världen året därpå. Fram till år 1774 skulle det födas
inte mindre än nio barn. År 1786 gick Elisabeths far Thomas Larsson ur tiden varvid det också blev
dags att klara av arvskiftet. Thomas bägge söner hade redan lämnat jordelivet varför Elisabeth
nu, med sin make Anders Pehrsson som förmyndare, blev ensam arvtagare till gården Stormörtsjön
no.1 som vid denna tid var en av de större gårdarna i Torp socken. Anders Pehrsson hade då redan
brukat gården i närmare 20 års tid efter sin svärfar, år 1796 överlät Anders och Elisabeth gården till
äldsta sonen Pehr. De sista åren levde Anders och hustrun Elisabeth på undantag, den 12juni 1803
begrovs gamla bonden Anders Pehrsson från Stormörtsjön som avled den 7 juni samma år, 71 år
gammal. Hustrun Elisabeth levde fram till 1809 då hon, 71 årgammal, avled i den rödsotsepedemi
som härjade i bygden.(se Torp C:4,)  
Pehrsson, Bonde Anders (I89)
 
110 Anders Petter hade liksom brodern Jakob Erland, efter moderns död, tillbringat några år på Allmänna Barnhemmet. År 1803 kom han som fosterson till bonden Lars Ersson i Herrewi, Turinge socken, han hade då tidigare varit placerad hos en grosshandlare Didrichsson, dit han kommit som 10-åring. Vad man kan utläsa ur kyrkoböckerna så Anders Petter det ganska bra hos Lars Ersson, vars gård han senare fick övereta.

Utdrag ur barnhuslängd Stockholms barnhem
Wernberg, Anders Petter
Rulla 1799
Barnets förnamn: Anders Petter
Barnets efternamn: Wernberg
Intagningsdatum: 1799-05-16
Födelsedatum: 1789-09
Ålder vid registreringen: 9 2/3
Faderns förnamn: Petter
Faderns efternamn: Wernberg
Anmärkningar fadern: arbetskarlen
Anmärkningar modern: avliden
Utlämningsdatum: 1799-09-27
Utskrivningsnummer: 2848
Volymnummer: 14
Inskrivningsnummer : 84

Kom från Turinge, Stockholm till Quarsebo, Östergötland där han gifte sig med Johanna Christina Hagelström den 22 mars1812 kom från Qvarsebo till Werby i Södermanland 1812.till Bettna 1815 från Nicolai 1823. Flyttade från Quaserbo till Rogsta Lillegård 1834
 
Wernberg, Bonde Anders Petter (I138)
 
111 Anders Petter hade liksom brodern Jakob Erland, efter moderns död, tillbringat några år på Allmänna Barnhemmet. År 1803 kom han som fosterson till bonden Lars Ersson i Herrewi, Turinge socken, han hade då tidigare varit placerad hos en grosshandlare Didrichsson, dit han kommit som 10-åring. Vad man kan utläsa ur kyrkoböckerna så Anders Petter det ganska bra hos Lars Ersson, vars gård han senare fick övereta.

Utdrag ur barnhuslängd Stockholms barnhem
Wernberg, Anders Petter
Rulla 1799
Barnets förnamn: Anders Petter
Barnets efternamn: Wernberg
Intagningsdatum: 1799-05-16
Födelsedatum: 1789-09
Ålder vid registreringen: 9 2/3
Faderns förnamn: Petter
Faderns efternamn: Wernberg
Anmärkningar fadern: arbetskarlen
Anmärkningar modern: avliden
Utlämningsdatum: 1799-09-27
Utskrivningsnummer: 2848
Volymnummer: 14
Inskrivningsnummer : 84

Kom från Turinge, Stockholm till Quarsebo, Östergötland där han gifte sig med Johanna Christina Hagelström den 22 mars1812 kom från Qvarsebo till Werby i Södermanland 1812.till Bettna 1815 från Nicolai 1823. Flyttade från Quaserbo till Rogsta Lillegård 1834
 
Wernberg, Bonde Anders Petter (I138)
 
112 andrarum AI:6 pag 135 Karlsdotter, Augusta Vilhelmina (I913)
 
113 Andrarum AI:6, 1891-1898, pag.125
Ilstorp No.1
Ägaren Nils Mårtensson
H. Bengta Persson
..
Inh.arb Fredrik Christinsson Brolin f.1855 28/5 S.Mellby
Kom från S.Mellby 18/8
1893, konfirm. 15/4
1894.
==========================================================
Andrarum FI:3 1895-1936 pag. 53
Döda 1915
Mars 11 Fredrik Kristiansson Brolin f.Åbo Ilstorp 1 f 58 28/5 avled i astma och allm.svaghet
g. 99 18/3
 
Brolin, Fredrik Kristiansson (I394)
 
114 Andrarum AI:6, 1891-1898, pag.135
Ilstorp No.1
1/1024 mt,Äg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd fr.
Eljaröd pag 161 11/9 1893,
Confirmerad den 15/4 1894
genom Färs Häradsrätts ut-
slag d. 30/5 1888, dömd för
1.sta resan snatteri
Värnpliktig No, 159 8/1889
Hustru Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 i Hedeskoga
gift 23/6 1894, från
Skivarp do., Lysning till
äktenskap med varandra
13/5 1894
o.ä.d Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby
o.ä.d Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum
d Selma f. 1896 14/2 ibm.

Samtliga flyttade till pag. 161 6/11 1896
================================================================
Andrarum AI:6, 1891-1898, pag.161
Ilstorp No.7
Husäg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd g.23/6 94 *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
o.ä.d Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
o.ä.d Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
*) från pag. 135 6/11 1896

================================================================
Andrarum AIIa:1, 1899-1908, pag.193
Ilstorp No.7 Hus
Husäg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
d.Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
*) till pag. 162 17/11 1904
================================================================
Andrarum AIIa:1, 1899-1908, pag.162
Ilstorp No.1 Äges av Anders Larsson i Brandstad
Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
d.Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
*) från pag. 193 17/11 1904
================================================================
Andrarum AIIa:2, 1899-1908, pag.155
Ilstorp No.1 Äges av Anders Larsson i Brandstad
Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
H.Matilda Olausson Brolin f. 1892 30/6 Hvitaby **
vigd 26/10 1909, Lysning till äktenskap med Husaren Gottfrid August Alexander Carlsson fr. Skepparlöv församl. den 29 augusti 1909, vigd med ovannämnda 26/10 1909
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. d. 13/8 1912 i Scharlakansfeber 16 år gl.
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
d. Ruth f. 1909 10/11 ibm. *
Hustrun Matilda Olausson Brolins
s. Bror Edvin f. 1909 10/10 Skepparlöv **
*) till Lövestad 19/11 1912
**)till Skepparlöv 1/11 1909
================================================================
Skepparslöv AIIa:1, 1900-1922, pag.294
Sönnerlycke No.1
Gottfrid August Alexander CArlsson f.d. Husar f.88 14/5 i Fjälkestad vigd 26/10 09, fr. pag.293 1909; till Vollsjö 4/3 1910
h. Mathilda Olausson Brolin f.92 30/6 Hvitaby, till Vollsjö 4/3 1910
s.Bror Edvin f.09 10/10 Skepparslöv, till Vollsjö 4/3 1910
================================================================
 
Brolin, Mathilda (I995)
 
115 Andrarum AI:6, 1891-1898, pag.135
Ilstorp No.1
1/1024 mt,Äg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd fr.
Eljaröd pag 161 11/9 1893,
Confirmerad den 15/4 1894
genom Färs Häradsrätts ut-
slag d. 30/5 1888, dömd för
1.sta resan snatteri
Värnpliktig No, 159 8/1889
Hustru Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 i Hedeskoga
gift 23/6 1894, från
Skivarp do., Lysning till
äktenskap med varandra
13/5 1894
o.ä.d Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby
o.ä.d Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum
d Selma f. 1896 14/2 ibm.

Samtliga flyttade till pag. 161 6/11 1896
================================================================
Andrarum AI:6, 1891-1898, pag.161
Ilstorp No.7
Husäg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd g.23/6 94 *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
o.ä.d Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
o.ä.d Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
*) från pag. 135 6/11 1896

================================================================
Andrarum AIIa:1, 1899-1908, pag.193
Ilstorp No.7 Hus
Husäg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
d.Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
*) till pag. 162 17/11 1904
================================================================
Andrarum AIIa:1, 1899-1908, pag.162
Ilstorp No.1 Äges av Anders Larsson i Brandstad
Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
d.Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
*) från pag. 193 17/11 1904
================================================================
Andrarum AIIa:2, 1899-1908, pag.155
Ilstorp No.1 Äges av Anders Larsson i Brandstad
Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
H.Matilda Olausson Brolin f. 1892 30/6 Hvitaby **
vigd 26/10 1909, Lysning till äktenskap med Husaren Gottfrid August Alexander Carlsson fr. Skepparlöv församl. den 29 augusti 1909, vigd med ovannämnda 26/10 1909
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. d. 13/8 1912 i Scharlakansfeber 16 år gl.
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
d. Ruth f. 1909 10/11 ibm. *
Hustrun Matilda Olausson Brolins
s. Bror Edvin f. 1909 10/10 Skepparlöv **
*) till Lövestad 19/11 1912
**)till Skepparlöv 1/11 1909
================================================================
Skepparslöv AIIa:1, 1900-1922, pag.294
Sönnerlycke No.1
Gottfrid August Alexander CArlsson f.d. Husar f.88 14/5 i Fjälkestad vigd 26/10 09, fr. pag.293 1909; till Vollsjö 4/3 1910
h. Mathilda Olausson Brolin f.92 30/6 Hvitaby, till Vollsjö 4/3 1910
s.Bror Edvin f.09 10/10 Skepparslöv, till Vollsjö 4/3 1910
================================================================
 
Familj F291
 
116 Andrarum AII:a1, 1899-1908, pag.183
Ilstorp No.7 5/8192 Mtl.
Carl Christiansson Brolin Eg. f. 1861 10/8 i Frenninge
g.23/4 1904 med
Anna Jeppsdtr. Schmidt f. 1856 6/11 i Lyngsjö
Hon kom från Eljaröd p.170 den 20/11 1900
Anna Jeppsdotter Schmidt är av Albo
häradsrätt genom utslag af den 16/12 1884
dömd att för snatteri undgå 2 månaders
fängelse enligt intyg från Kronolänsman
Nilsson d. 16/2 1885, Absolverad den 12/10
1885. Åter häktad för stöld den 7/4 1892,
samt dömd af Frosta Häradsrätt d.7/6 1892
att för 2dra resan snatteri hållas till
fängelse i tre månader.Ej absolverad.
Kringdrifver med Carl Brolin, med hvilken
hon lefver tillsammans och lärer hon med
honom hafva sammanaflat de oäkta barnen
enligt eget erkännande för pastorn.
Frånskild Skomakaren Janne Ludwig Schmidt
å socknen i Eljaröd enligt skijobref ut-
färdadt af Högvärdiga Domcapitlet i Lund
den 28 juni 1899. Absolverad den 23/4 1904
Konfirmerad d. 29/4 1908.

o.ä.s Christian f.1889 5/8 Stiby d.1904 3/7
o.ä.d Helena Amanda f.1892 5/8 Andrarum
o.ä.d Ingrid Charlotta f.1894 29/4 ibm.
o.ä.d Petronella Gustafva f.1896 15/12 ibm.
o.ä.d Anna Elvira f.1898 22/12 ibm.
H. Anna och barnen kom från Eljaröd p.170 den 20/11 1900
=========================================================
Andrarum AIIa:2 1909-1924, pag 179
Ilstorp No.7
Äg. Skrothandlaren, Valackaren och Gårdfarihandlaren Carl Christiansson Brolin 1861 10/8 Frenninge g. 23/4 1920, änkl.14/12 1920 fr.Eljaröd 20 nov.1900
frikallad från värnplikten 1899
Andrarum FI:3 1895-1936 pag. 77
Döda 1925
2 juli Karl Kristiansson Brolin Gårdfarihandlare f. 1861 10/8 avled å Simrishamns
på Ilstorp No.7 Emollitie cerebri pneumonia Lasarett
 
Brolin, Gårdfarihandl. Carl Kristiansson (I580)
 
117 Andrarum CI:7 1895-1935, pag.74
Födda 1914
no.26 Dec. 17 Helga Solvi Videborg, Moder: Ingrid Charlotta Karlsson, Vittnen: Carl Christiansson
oä. piga Ilstorp7 pag.179 Brolin och hustrun, Ilstorp 7 
Nilsson, f Karlsson, Ingrid Charlotta (I586)
 
118 Anlände/skrevs in i Sappörbataljonens 1 kompani 27/11 1889.
"Rymd enligt anmälan den 22/2 1890"
Bor år 1900 med sin familj i Dufveskog, Röstånga.En sappör är en soldat som utför lättare befästningsarbeten, ofta i samband med belägringar av fästningar. De utför även demolering av fientliga konstruktioner. Sappörerna tillhörde tidigare artilleriet, sedan 1800-talet ingenjörstrupperna och dess föregångare. 
Persson Alm, Nils (I314)
 
119 Anmärkning i husförhörslängden säger att Margareta torde ha varit ”Dumb och döf, utan förstånd.” , d.v.s. hon var troligen dövstum. Pärsdotter, Margareta (I218)
 
120 Anmärkning i husförhörslängden säger att Margareta torde ha varit ”Dumb och döf, utan förstånd.” , d.v.s. hon var troligen dövstum. Pärsdotter, Margareta (I218)
 
121 Anna Alfrida var ett trolovningsbarn. Född i Lund. Mantalsskriven i Skepparslöv.
I födelselängden för Ystad 1915 finns dottern Margit Ingeborg upptagen som född den 18/10, vilket överensstämmer med dödboken. Där har också angivits att fadern är okänd. Modern Anna Alfrida Alm, är vid tidpunkten mantalsskriven Knislinge och reser tillbaka dit redan en månad efter barnafödandet. Hon har uppenbarligen haft anställning i Ystad och där blivit gravid och fått barn.

Margits halvbror Bertil Didriksson är ganska övertygad om att Margit hade samma far som sin syster Elsa. Som ung fick Margit höra av sin mor Anna Alfrida, att hon var lik Axels mor. Enligt Margits äldsta dotter Gun skall Margit ha trott att Axel Persson var hennes far men då han dog var det endast Elsa som ärvde honom.
Skiljer sig från Axel Edvard Persson 6/3 1922.
Gifter sig 28/10 1922 med Alfred Didriksson och bor i Björka, Sjöbo vid sin död.
Alfred Didriksson härstammar precis som Anna Alfrida i rakt nedstigande led från Johannes Brolin och Brita Stina Vidriksdotter. 
Alm, Anna Alfrida (I370)
 
122 Anna Elisabeth Wernberg, föddes den 18 oktober 1900 till höger om står en okänd flicka, framför dessa tre ser
i Gransjön, Stöde (Y) där hon också växte upp. Hem- man Alva, och Gösta
met där hon och de andra syskonen växte upp prägla-
des väldigt starkt av den frireligiösa anda som deras föräldrar hade. Detta till trots så hade musiken en central
roll i såväl vardag som helg, vilket inte minst skulle komma avspegla sig bland pojkarna Wernberg. 23 år gam-
mal flyttade Anna till Sundsvall där hon hade fått tjänst som hembiträde, det var också här som hon några år
senare skulle träffa sin blivade man. 1926 blev Anna gravid, vilket var mer eller mindre katasrof, hon var inte
gift, inte ens förlovad. Den 17 november detta år födde hon så sin son Helge Johan Axel vilken står som oäkta
i födelseboken, någon fader finns inte angiven. Endast ett par veckor efter sonens födelse, den 4 december, vig-
des hom med byggnadsarbetaren Bernhard Olog Helge Jonsson från Heffners utanför Sundsvall, som också
hade förklarat sig som fader till det nyfödda gossebarnet. Det nygifta paret bosatte sig nu på Heffners där so-
nen Stig Göran föddes den 3 december 1927.

Så kom 30-talet och depressionen vilken även drabbade norrland, Bernhard Olof Helge blev liksom många
andra arbetslös. Familjen klarade sig dock igenom krisåren och flyttade så småningom till Skönsberg där maken
vid sidan om arbetet fick jobb som vaktmästare på Folkets Hus i Skönsberg med tillhörande tjänstebostad.

Skönsbergs Folkets Hus, Helge och Anna bodde på 2:a våningen till vänster
Anna Elisabet Jonsson, född 1900-10-18 - Sveriges befolkning 1950

Skriv ut

Rätta

Kopiera
Kopierat till urklipp!
Förnamn
Anna Elisabet
Efternamn
Jonsson f Vernberg
Födelsedatum
1900-10-18
Födelseplats
Stöde, Västernorrlands län
Civilstatus
Gift kvinna 1927-09-03
Mantalsskriven
Skön, Västernorrlands län
Fastighet
Stg 245
Adress
Box 117, Skönsberg
Tidigare mantalsskrivning
1946: Skön, Västernorrlands län, Stg 245
Länkar
Födelsebok: Stöde C:6 (1876-1907)
Födelsebok: Stöde C:9 (1897-1906)
Samma hushåll
Bernhard Olof Helge Jonsson 1901-12-18
Anna Elisabet Jonsson 1900-10-18
Genväg
r1.p673068
Sveriges befolkning 1950 är en andrahandskälla, och det kan förekomma fel.
Källa: Arkiv Digital AD AB
1954 flyttade Anna och hennes man till Högom i Valknytt där äldsta sonen Helge hade byggt ett nytt stort hus och
inrett ovanvåningen till sina föräldrar. Vid denna tid hade Anna sedan ett par år tillbaka i tiden drabbats av åldersdia-
betes vilket orsakade att hon 1962 efter en diabeteskoma hamnade på en långvårdsavdelning på sanatoriet i Haga.
Efter fem års vistelse på långvården avled hon den 3 april 1967 och begravdes på Bydalens kapellkyrkogård i
Skön (Y). Maken Bernhard Olof Helge Jonsson avled den 21 september 1990 på Orups sjukhem i Höör (M)
och begravdes i oktober samma år tillsammans med sin hustru på Bydalens kapellkyrkogård i Skön (Y).
 
NN (I1140)
 
123 Anna Elisabeth Wernberg, föddes den 18 oktober 1900 till höger om står en okänd flicka, framför dessa tre ser
i Gransjön, Stöde (Y) där hon också växte upp. Hem- man Alva, och Gösta
met där hon och de andra syskonen växte upp prägla-
des väldigt starkt av den frireligiösa anda som deras föräldrar hade. Detta till trots så hade musiken en central
roll i såväl vardag som helg, vilket inte minst skulle komma avspegla sig bland pojkarna Wernberg. 23 år gam-
mal flyttade Anna till Sundsvall där hon hade fått tjänst som hembiträde, det var också här som hon några år
senare skulle träffa sin blivade man. 1926 blev Anna gravid, vilket var mer eller mindre katasrof, hon var inte
gift, inte ens förlovad. Den 17 november detta år födde hon så sin son Helge Johan Axel vilken står som oäkta
i födelseboken, någon fader finns inte angiven. Endast ett par veckor efter sonens födelse, den 4 december, vig-
des hom med byggnadsarbetaren Bernhard Olog Helge Jonsson från Heffners utanför Sundsvall, som också
hade förklarat sig som fader till det nyfödda gossebarnet. Det nygifta paret bosatte sig nu på Heffners där so-
nen Stig Göran föddes den 3 december 1927.

Så kom 30-talet och depressionen vilken även drabbade norrland, Bernhard Olof Helge blev liksom många
andra arbetslös. Familjen klarade sig dock igenom krisåren och flyttade så småningom till Skönsberg där maken
vid sidan om arbetet fick jobb som vaktmästare på Folkets Hus i Skönsberg med tillhörande tjänstebostad.

Skönsbergs Folkets Hus, Helge och Anna bodde på 2:a våningen till vänster
Anna Elisabet Jonsson, född 1900-10-18 - Sveriges befolkning 1950

Skriv ut

Rätta

Kopiera
Kopierat till urklipp!
Förnamn
Anna Elisabet
Efternamn
Jonsson f Vernberg
Födelsedatum
1900-10-18
Födelseplats
Stöde, Västernorrlands län
Civilstatus
Gift kvinna 1927-09-03
Mantalsskriven
Skön, Västernorrlands län
Fastighet
Stg 245
Adress
Box 117, Skönsberg
Tidigare mantalsskrivning
1946: Skön, Västernorrlands län, Stg 245
Länkar
Födelsebok: Stöde C:6 (1876-1907)
Födelsebok: Stöde C:9 (1897-1906)
Samma hushåll
Bernhard Olof Helge Jonsson 1901-12-18
Anna Elisabet Jonsson 1900-10-18
Genväg
r1.p673068
Sveriges befolkning 1950 är en andrahandskälla, och det kan förekomma fel.
Källa: Arkiv Digital AD AB
1954 flyttade Anna och hennes man till Högom i Valknytt där äldsta sonen Helge hade byggt ett nytt stort hus och
inrett ovanvåningen till sina föräldrar. Vid denna tid hade Anna sedan ett par år tillbaka i tiden drabbats av åldersdia-
betes vilket orsakade att hon 1962 efter en diabeteskoma hamnade på en långvårdsavdelning på sanatoriet i Haga.
Efter fem års vistelse på långvården avled hon den 3 april 1967 och begravdes på Bydalens kapellkyrkogård i
Skön (Y). Maken Bernhard Olof Helge Jonsson avled den 21 september 1990 på Orups sjukhem i Höör (M)
och begravdes i oktober samma år tillsammans med sin hustru på Bydalens kapellkyrkogård i Skön (Y).
 
Wernberg, Anna Elisabeth (I8)
 
124 Anna Elisabeth Wernberg, föddes den 18 oktober 1900 i Gransjön, Stöde socken, där hon tillsammansmed sinasyskon kom att växa upp. Föräldrarhemmet var starkt präglat av den religiösa anda som rådde inom Baptistförsamlingen som familjen tillhörde, vilket också tydligt kom att återspegla sig i barnens uppväxt och fostran.
Detta till trots så skulle musiken, som var en nedärvd gåva efter morfars far, bygdespelmannen Jon Petter Lif, få en central roll i såväl vardag som helg, vilket inte minst skulle avspegla sig på pojkarna Wernberg vilka alla, med undantag av Bertil, skulle bli skickliga och uppskattade musiker. Vad det gällde döttrarna Anna och Alva, så hade de i frikyrkan, där de deltog i söndagskolan fått lära sig att hantera gitarren, vilken ofta åkte fram för att ackompan-jera sångerna som sjöngs när dom träffades. År 1923 lämnade Anna föräldrarhemmet i Stöde för att bosätta sig i Sundsvall, där hon hade fått tjänst som hembiträde, hon anlände den 3 november.
Det var också i Sundsvall som hon ett par år senare skulle träffa sin blivande make, sågverksarbetaren vid Heffners sågverk, Bernhard Olof Helge Jonsson som var född år 1901 den 18 december. Strax efter att Anna och Helge hade träffats blev Anna gravid, vilket var mer eller mindre katastrof, hon var inte gift, inte ens förlovad. Den 17 november 1926 födde hon sonen Helge Johan Axel, vilken noterades som oäkta i födelseboken, någon fader fanns inte angiven. Detta upptäcktes inte förrän 1947 när Helge Johan Axel blev inkallad till militärtjänstgöring på Kungliga Infanteriet I1, i hans inskrivningsbok stod han skriven som Wernberg, vilket genast ändrades till namnet Jonsson som han hade burit under hela sin uppväxt. Var felet hade uppstått har inte gått att finna, vi vet dock att endast ett par veckor efter sonen Helges födelse, den 4 december 1926 hade Bernhard Olof Helge inför myndigheterna förklarat sig som fadertill det nyfödda gossebarnet. Den 3 september året därpå vigdes Anna med sin Heffnersgrabb, det nygifta paret bosatte sig nu på Knyxen i en av de så kallade verkeskåkarna, som var byggda på Heffners av sågverket för sina arbetare, den 3 december 1927 föddes barn nummer två, sonen Stig Göran.

”Knyxen”, i det första huset på höger sida av bilden bodde Annassvärföräldrar Så kom 30-talet och depressionen vilken även kom att drabba den Norrländska skogsindustrin
hårt, Bernhard Olof Helge, eller Olle Bernhard som han också kallades, blev nu liksom många andra inom den norrländska skogsnäringen, arbetslös. Den största orsaken till att krisen slog så hårt mot de norrländska sågverken berodde till stor del på avsättningssvårigheterna, vilka inte blev bättre av den deflationspolitik som Svenska staten förde. Rent konkret så innebar depressionen
att produktionen skars ned, samtidigt som försäljningspriserna minskade varför också arbetslösheten nådde rekordhöga siffror. När krisen var som värst fick Olle Bernhard arbete som hantlangare inom byggbranschen vilket blev räddningen för familjen, som nu klarade sig igenom krisåren,
även om det var magert många gånger.


Så småningom kom Olle Bernhard och hans Anna att flytta till Skönsberg där dom nu bo-
satte sig på Folkets hus, sönerna Helge och Stig hade då redan lämnat föräldrarhemmet. Olle
Bernhard hade hu anställning hos Diös byggnadsfirma, samtidigt som han nu hade fått ett extra- arbete med tillhörande tjänstebostad, då han vid sidan om sitt ordinarie arbete kom att arbeta som vaktmästare på Skönsbergs Folkets Hus. Han var också hela tiden, ända sedan unga år, starkt engagerad i Heffners IF, både som aktiv spelare inom såväl fotboll som bandy och ishockey. Han var också aktiv som ungdomsledare liksom styrelsemedlem i föreningen,
det fanns en tid när det var 10 st Jonsson samtidigt på planen. Nu var det inte enbart idrotten
som engagerade honom, under alla sina aktiva år var han liksom många av hans bröder knutna till Sköns frivilliga brandkår vilket uppmärksammades med en brandyxa i silver när han 1960 lämnade sin tjänst.












Skönsbergs Folkets Hus

År 1954 flyttade Anna och hennes man till Högom i Valknytt där äldsta sonen Helge hade
byggt ett nytt stort hus och inrett ovanvåningen till sina föräldrar. Vid denna tid hade Anna
sedan ett par år tillbaka drabbats av åldersdiabetes vilket också blev orsaken till att hon år 1962, efter en diabeteskoma, hamnade på en långvårdsavdelning på sanatoriet i Haga, strax norr om Sundsvall. Den 3 april 1967 avled Anna Elisabeth efter fem års vistelse på hemmet, 66 år gammal och begravdes på Bydalens kapellkyrkogård i Sköns socken.

Maken Olle Bernhard flyttade nu till sonen Helge och dennes hustru Elsy vilka sedan nå- gra år tillbaka var bosatta i Lomma beläget på den skånska västkusten, strax norr om Malmö.
1987 flyttade dessa tre till Norra Rörum, norr om Höör i Skåne. Två år efter flytten insjuk-
nade Bernhard Olof Helge och blev inlagd på
Orups sjukhem strax utanför Höör, där han
avled den 21 september 1990 av cancer.
I oktober samma år begravdes han tillsam- mans sin älskade hustru Anna på Bydalens kapellkyrkogård Bydalens begravningskapell 
Wernberg, Anna Elisabeth (I560)
 
125 Anna Helena Karlsson, född 1894-02-09 - Sveriges befolkning 1950

Skriv ut

Rätta

Kopiera
Kopierat till urklipp!
Förnamn
Anna Helena
Efternamn
Karlsson f Brolin
Födelsedatum
1894-02-09
Födelseplats
Hedeskoga, Malmöhus län
Civilstatus
Frånskild kvinna 1928-05-03
Titel/Yrke
Hushållerska
Mantalsskriven
Kirseberg, Malmöhus län
Fastighet
*14 Stg 32 mf
Adress
Staffanstorpsv 3, Malmö
Tidigare mantalsskrivning
1948: Gislöv, Malmöhus län, Serresjö 2:1
1949: Kirseberg, Malmöhus län, *14 Stg 32 mf
Länkar
Födelsebok: Hedeskoga CI:3 (1856-1894)
Samma hushåll
Anna Helena Karlsson 1894-02-09
Gunn Ann-Marie Brolin 1937-01-15 
Brolin, Hushållerska Anna Helena (I996)
 
126 Anna Jeppasdotter Schmidt blevav Albo Häradsrätt genom utslag av den 16/12 1884 dömd att för snatteri undergå 2 mån. fängelse enligt intyg fr, Kronolänsman Nilsson d. 16 febr. 1885. Absolverad den 12 okt. 1885. Åter häktad för stöld 7/4 1892 samt dömd av Frosta Häradsrätt den 7/6 1892 att för 2:dra resan snatteri hållas till fängelse i 3 mån Ej absolverad Kringdrivit med Carl Brolin, med vilken hon har levt tillsamman och lärer med honom hava sammanavlat de oäkta barnen enligt eget erkännande för pastor.
Frånskild skomakaren Janne Ludwig Schmidt å socknen i Eljaröd enligt skiljebref utfärdat af högvärdige domkapitlet i Lund d.28 juni 1899. Absolverad d. 23 april 1904
 
Schmidt, Anna Jeppsdtr (I584)
 
127 Anna Johnsdotter, född ca 1663 i Järkvissle, Liden (Y), död 1744 i Sillre, Liden (Y). Anna var gift två
gånger, första gången den 11 oktober 1691 med bonden Jon Pålsson i Sillre no.6, Liden (Y), Jon Pålsson
var född år 1655 i Sillre, Liden (Y) och dog 22 april 1706 i Sillre, Liden (Y). Jon och Anna fick tillsammans
5 barn, 4 söner och 1 dotter. År 1707 gifte sig Anna för 2:a gången, denna gång med bonden Hans Jonsson i
Järkvissle, Liden (Y). Hans Jonsson var född år 1656 i Järkvissle, Liden (Y) och avled i februari år 1751 i
Sillre, Liden (Y). Han begravdes den 3 mars i Liden (Y).
 
Jonsdotter, Anna (I3345)
 
128 Anna Johnsdotter, född ca 1663 i Järkvissle, Liden (Y), död 1744 i Sillre, Liden (Y). Anna var gift två
gånger, första gången den 11 oktober 1691 med bonden Jon Pålsson i Sillre no.6, Liden (Y), Jon Pålsson
var född år 1655 i Sillre, Liden (Y) och dog 22 april 1706 i Sillre, Liden (Y). Jon och Anna fick tillsammans
5 barn, 4 söner och 1 dotter. År 1707 gifte sig Anna för 2:a gången, denna gång med bonden Hans Jonsson i
Järkvissle, Liden (Y). Hans Jonsson var född år 1656 i Järkvissle, Liden (Y) och avled i februari år 1751 i
Sillre, Liden (Y). Han begravdes den 3 mars i Liden (Y).
 
Jonsdotter, Anna (I3345)
 
129 Anna Lena fick troligtvis 3 oäkta barn, 2 finns i Hfl Rumskulla AI:11 som levande, sonen Johan August
född 22 september 1843 och sonen Samuel Peter född den 19 december 1846. Eftersom Anna Lena
blivit Absolverad för barnamord 21/6 1851 så har det troligen funnits åtminstone ytterligare 1barn med
i bilden. 
Jonsdotter, Anna Lena (I2450)
 
130 Anna Lena fick troligtvis 3 oäkta barn, 2 finns i Hfl Rumskulla AI:11 som levande, sonen Johan August
född 22 september 1843 och sonen Samuel Peter född den 19 december 1846. Eftersom Anna Lena
blivit Absolverad för barnamord 21/6 1851 så har det troligen funnits åtminstone ytterligare 1barn med
i bilden. 
Jonsdotter, Anna Lena (I2450)
 
131 Anna Maria Fabricia levde huvudsakligen i Hedvig Eleonora församling, Stockhol (AB)
 
Fabricia, Anna Maria (I3443)
 
132 Anna Maria Fabricia levde huvudsakligen i Hedvig Eleonora församling, Stockhol (AB)
 
Fabricia, Anna Maria (I3443)
 
133 Anna Pärsdotter avled i en ålder av 80 år, hon hade då varit blind i 2 år, kunnat läsa vackert såväl finskan som svenskan.
 
Pärsdotter, Anna (I1791)
 
134 Anna Pärsdotter avled i en ålder av 80 år, hon hade då varit blind i 2 år, kunnat läsa vackert såväl finskan som svenskan.
 
Pärsdotter, Anna (I1791)
 
135 Anna Pärsdotter, född 20juni 1690 i Österåsen, Fors (Y), död 1737 i Krångede, Ragunda (Z). Vigdes omkr.
år 1710 med Jon Jonsson, född omkr. år 1680 på Karlsgård i Hällesjö, med vilken hon fick fyra kända
barn, två flickor och två pojkar, varav sonen Per var den yngste född omkr. år 1718. Per Jonsson blev så
småningom utnämnd till nämndeman och övertog också gården efter sin far. Per gifte sig med klockaren i
Hällesjö, Måns Perssons dotter Elisabeth född 1715.

År 1737 avrättades Anna Pärsdotterför anstiftan till mord på sin make Jon Jonsson. Enligt sägen finns vid Drogsjön intill Ljungå en sten kallad "Finn-Ollesten" som sätts i samband med händelsen. Detta torde dock inte vara sant då rättsprotokollen visar att mordet skedde då Jon befann sig på fiske i Stora Holmsjön. Mordet förövades av en finne Mickel Johansson som var bonde på en gård intill Jon och Annas Karlsgård. Mickel som var änkeman hade sedan några år ett otillbörligt förhållande med Anna i Karlsgård. De kom överens om att röja Jon ur vägen. En tisdagsmorgon den 10 maj 1737 passade Mickel på Jon vid dennes fiske i Stora Holmsjön. Just när Jon nådde land med sin båt och reste sig upp sköt Mickel honom i ryggen med sin bössa som var laddad med två kulor. Vid rätten yttrade Mickel, "han sjönk ihop som en död hjärpe".

Anna och Mickel greps under flyktförsök till Norge vid Gällöbron. De rannsakades och dömdes av Ragunda häradsrätt den 21 och 22 juni, 1737. Mickel dömdes enligt Missgärningsbalken 12 kap att halshuggas och steglas och Anna enligt 14 kapitlet att mista högra handen, halshuggas och brännas. Jon får de bästa vitsord i rättsprotokollet: ’en stilla saktmodig man med goda kroppskrafter och hälsa, som fastän han kände till makans otrohet och kände hot om livet från henne och grannen, umgåtts väl med denne och haft medlidande med hustrunJon får de bästa vitsord i rättsprotokollet: ’en stilla saktmodig man med goda kroppskrafter och hälsa, som fastän han kände till makans otrohet och kände hot om livet från henne och grannen, umgåtts väl med denne och haft medlidande med hustrunRättegången finns beskriven i Hällesjö Sockens historia del 1 sid 48 - 54.
 
Pärsdotter, Anna (I3411)
 
136 Anna Pärsdotter, född 20juni 1690 i Österåsen, Fors (Y), död 1737 i Krångede, Ragunda (Z). Vigdes omkr.
år 1710 med Jon Jonsson, född omkr. år 1680 på Karlsgård i Hällesjö, med vilken hon fick fyra kända
barn, två flickor och två pojkar, varav sonen Per var den yngste född omkr. år 1718. Per Jonsson blev så
småningom utnämnd till nämndeman och övertog också gården efter sin far. Per gifte sig med klockaren i
Hällesjö, Måns Perssons dotter Elisabeth född 1715.

År 1737 avrättades Anna Pärsdotterför anstiftan till mord på sin make Jon Jonsson. Enligt sägen finns vid Drogsjön intill Ljungå en sten kallad "Finn-Ollesten" som sätts i samband med händelsen. Detta torde dock inte vara sant då rättsprotokollen visar att mordet skedde då Jon befann sig på fiske i Stora Holmsjön. Mordet förövades av en finne Mickel Johansson som var bonde på en gård intill Jon och Annas Karlsgård. Mickel som var änkeman hade sedan några år ett otillbörligt förhållande med Anna i Karlsgård. De kom överens om att röja Jon ur vägen. En tisdagsmorgon den 10 maj 1737 passade Mickel på Jon vid dennes fiske i Stora Holmsjön. Just när Jon nådde land med sin båt och reste sig upp sköt Mickel honom i ryggen med sin bössa som var laddad med två kulor. Vid rätten yttrade Mickel, "han sjönk ihop som en död hjärpe".

Anna och Mickel greps under flyktförsök till Norge vid Gällöbron. De rannsakades och dömdes av Ragunda häradsrätt den 21 och 22 juni, 1737. Mickel dömdes enligt Missgärningsbalken 12 kap att halshuggas och steglas och Anna enligt 14 kapitlet att mista högra handen, halshuggas och brännas. Jon får de bästa vitsord i rättsprotokollet: ’en stilla saktmodig man med goda kroppskrafter och hälsa, som fastän han kände till makans otrohet och kände hot om livet från henne och grannen, umgåtts väl med denne och haft medlidande med hustrunJon får de bästa vitsord i rättsprotokollet: ’en stilla saktmodig man med goda kroppskrafter och hälsa, som fastän han kände till makans otrohet och kände hot om livet från henne och grannen, umgåtts väl med denne och haft medlidande med hustrunRättegången finns beskriven i Hällesjö Sockens historia del 1 sid 48 - 54.
 
Pärsdotter, Anna (I3411)
 
137 Anna Sophia började tidigt att arbeta som piga i olika hem i Stockholm, bl.a. arbetade hon hos Madame
Mörbom på Lilla Bondegatan 16 i Katarina församling. Hur hennes liv fram till dess såg ut är svårt att få en
uppfattning om, hennes mor gick bort när Anna Sophia var 16 år gammal, vilket gav att hon blev den som
fick hjälpa fadern i hemmet, dessutom var livet i Stockholm, som vid denna tid hade nära 70.000 inv., fyllt
av fattigdom, dryckenskap och elände.

1815 födde Anna Sophia sonen Daniel, vilket skulle komma att förändra hela hennes tillvaro. Nu miste hon
sin pigtjänst, blev utslängd på gatan och förpassad till ett liv, där bl.a. bettleri var en del av vardagen. För-
visso var Madame Mörbom s.k. krogmadame och troligen också bordellmamma, men hon gav i alla fall
Anna Sophia tak över huvudet. Nu med ett barn på halsen hade Madame inte längre lika stor nytta av henne.
Bettleri räknades vid denna tid som vanemässigt tiggande och var sedan år 1613 vanlig som juridisk term,
vilken härstammade från det ålderdomliga tyska betteln "tigga", besläktat med be.

Även dryckenskap och lösaktigt leverne skulle nu kanta hennes väg, vilket resulterade i ett antal domar med
intagning på häktet, eller Straff och Arbetsfängelset på Norrmalm som det hette. Daniel som vid det här la-
get hade hunnit fylla 7 år, togs nu om hand av myndigheterna i Stockholm och hamnade på Allmänna barn-
hemmet i staden. Så småningom skickades han, 14 år gammal, till fosterhem i Lidens socken i Medelpad. Anna
Sophia forsatte sitt eländiga liv bland de utslagna i Stockholm varför hon också sattes bakom lås och bom år 1822
då hon sattes i fängelse för första gången på grund av tiggeri.

Detta skulle dock inte bli den enda resan, se nedanstående utdrag från Straff och Arbetsfängelset på Norrmalm .
Utdrag ur husförhörslängd Straff o arbetsfängelset Norrmalm AIa:1 1815-1822
p. 53
Ankom 8 augusti 1822 Anna Sophia Hoboldt född 4 juli 1779 i Stockholm kom från Catharina.församling
Straffad för tiggeri, frisläppt den 25 november 1822, till Cap. Söderberg

Utdrag ur husförhörslängd Straff o arbetsfängelset Norrmalm AIa:2 1822-1835
p. 42
Ankom 27 januari 1823 Anna Sophia Hoboldt född 4 juli 1779 i Stockholm kom från Catharina församling.
Straffad för bettleri 1/2 åhr, fri 28 juli 1823

p. 90
Ankom 19 maj 1827 Anna Sophia Hoboldt född 4 juli 1779 i Stockholm kom från Catharina församling.
Dömd för bettleri varit även 2 gl. här för samma förseelse, fri 20 oktober 1827 till Cap. Söderberg

p. 241
Ankom 31 okt 1827 Anna Sophia Hoboldt f. 4/7 (4/6) 1779 i Stlm kom fr. Cath. Förs. På egen begäran att
...Correctione In.för att få tjenst till .. Söderberg men inte ingått i Intogs å Sthlms Stads och läns besked

p.11 okt 1828, fri 21/8 1829

Utskriven från fängelset sätts hon in på Danviks Dårhus, tidigare sinnessjukhus (dårhus) beläget i närheten
av Henriksborg i Nacka, Stockholm. Sjukhuset, som var en filial till Danvikens Hospital existerade åren
1788-1861. Henriksborg var ett av de områden som Danvikens Hospital redan från början förlänades.

År 1684 bestämde man sig emellertid
för att arrendera ut Danviks hospital
till holländaren Abraham Vichenhaan
som uppförde ett saltjuteri med saltma-
gasin där. Idén var att framställa salt ur
Saltsjöns vatten vid sjuderiet, detta fun-
gerade dock inte speciellt bra. Istället
kom den stora stenbyggnaden som upp-
fördes som magasin att visa sig mer
till nytta.

År 1788 lät nämligen Danvikens Hos-
pital bygga om den för att dit kunna
flytta över vården av sinnessjuka och
veneriskt smittade. De veneriskt smit-
tade flyttades redan 1813, men ”dårar-
na” kom att vara kvar där i ytterliga-
re 50 år.

Med tiden började man dock reformera vården av sinnessjuka, och dårhuset förvandlades snart från att ha
varit en förvaringsplats för dårar till en plats med ambitioner att bota sinnessjuka. År 1820 var 86 stycken
intagna på sjukhuset, fördelade på 41 rum. Således drabbades anläggningen snart av överbeläggning, men
också av nya vårdideal som på 1850-talet dömde ut den. Året 1861 så stängdes slutligen Danviks Dårhus
och de intagna flyttades över till det nybyggda Konradsbergs sjukhus.

Danviken sedd från Djurgården med hospitalet och kyrkan i förgrunden
samtida målning
 
Hoboldt, Anna Sophia (I2897)
 
138 Anna Sophia började tidigt att arbeta som piga i olika hem i Stockholm, bl.a. arbetade hon hos Madame
Mörbom på Lilla Bondegatan 16 i Katarina församling. Hur hennes liv fram till dess såg ut är svårt att få en
uppfattning om, hennes mor gick bort när Anna Sophia var 16 år gammal, vilket gav att hon blev den som
fick hjälpa fadern i hemmet, dessutom var livet i Stockholm, som vid denna tid hade nära 70.000 inv., fyllt
av fattigdom, dryckenskap och elände.

1815 födde Anna Sophia sonen Daniel, vilket skulle komma att förändra hela hennes tillvaro. Nu miste hon
sin pigtjänst, blev utslängd på gatan och förpassad till ett liv, där bl.a. bettleri var en del av vardagen. För-
visso var Madame Mörbom s.k. krogmadame och troligen också bordellmamma, men hon gav i alla fall
Anna Sophia tak över huvudet. Nu med ett barn på halsen hade Madame inte längre lika stor nytta av henne.
Bettleri räknades vid denna tid som vanemässigt tiggande och var sedan år 1613 vanlig som juridisk term,
vilken härstammade från det ålderdomliga tyska betteln "tigga", besläktat med be.

Även dryckenskap och lösaktigt leverne skulle nu kanta hennes väg, vilket resulterade i ett antal domar med
intagning på häktet, eller Straff och Arbetsfängelset på Norrmalm som det hette. Daniel som vid det här la-
get hade hunnit fylla 7 år, togs nu om hand av myndigheterna i Stockholm och hamnade på Allmänna barn-
hemmet i staden. Så småningom skickades han, 14 år gammal, till fosterhem i Lidens socken i Medelpad. Anna
Sophia forsatte sitt eländiga liv bland de utslagna i Stockholm varför hon också sattes bakom lås och bom år 1822
då hon sattes i fängelse för första gången på grund av tiggeri.

Detta skulle dock inte bli den enda resan, se nedanstående utdrag från Straff och Arbetsfängelset på Norrmalm .
Utdrag ur husförhörslängd Straff o arbetsfängelset Norrmalm AIa:1 1815-1822
p. 53
Ankom 8 augusti 1822 Anna Sophia Hoboldt född 4 juli 1779 i Stockholm kom från Catharina.församling
Straffad för tiggeri, frisläppt den 25 november 1822, till Cap. Söderberg

Utdrag ur husförhörslängd Straff o arbetsfängelset Norrmalm AIa:2 1822-1835
p. 42
Ankom 27 januari 1823 Anna Sophia Hoboldt född 4 juli 1779 i Stockholm kom från Catharina församling.
Straffad för bettleri 1/2 åhr, fri 28 juli 1823

p. 90
Ankom 19 maj 1827 Anna Sophia Hoboldt född 4 juli 1779 i Stockholm kom från Catharina församling.
Dömd för bettleri varit även 2 gl. här för samma förseelse, fri 20 oktober 1827 till Cap. Söderberg

p. 241
Ankom 31 okt 1827 Anna Sophia Hoboldt f. 4/7 (4/6) 1779 i Stlm kom fr. Cath. Förs. På egen begäran att
...Correctione In.för att få tjenst till .. Söderberg men inte ingått i Intogs å Sthlms Stads och läns besked

p.11 okt 1828, fri 21/8 1829

Utskriven från fängelset sätts hon in på Danviks Dårhus, tidigare sinnessjukhus (dårhus) beläget i närheten
av Henriksborg i Nacka, Stockholm. Sjukhuset, som var en filial till Danvikens Hospital existerade åren
1788-1861. Henriksborg var ett av de områden som Danvikens Hospital redan från början förlänades.

År 1684 bestämde man sig emellertid
för att arrendera ut Danviks hospital
till holländaren Abraham Vichenhaan
som uppförde ett saltjuteri med saltma-
gasin där. Idén var att framställa salt ur
Saltsjöns vatten vid sjuderiet, detta fun-
gerade dock inte speciellt bra. Istället
kom den stora stenbyggnaden som upp-
fördes som magasin att visa sig mer
till nytta.

År 1788 lät nämligen Danvikens Hos-
pital bygga om den för att dit kunna
flytta över vården av sinnessjuka och
veneriskt smittade. De veneriskt smit-
tade flyttades redan 1813, men ”dårar-
na” kom att vara kvar där i ytterliga-
re 50 år.

Med tiden började man dock reformera vården av sinnessjuka, och dårhuset förvandlades snart från att ha
varit en förvaringsplats för dårar till en plats med ambitioner att bota sinnessjuka. År 1820 var 86 stycken
intagna på sjukhuset, fördelade på 41 rum. Således drabbades anläggningen snart av överbeläggning, men
också av nya vårdideal som på 1850-talet dömde ut den. Året 1861 så stängdes slutligen Danviks Dårhus
och de intagna flyttades över till det nybyggda Konradsbergs sjukhus.

Danviken sedd från Djurgården med hospitalet och kyrkan i förgrunden
samtida målning
 
Hoboldt, Anna Sophia (I2897)
 
139 Anne var aldrig gift med Ingjert Nielsen Engan, sonen Peder född utanför äktenskapet Skancke, Anne Dorthea Pedersdatter (I838)
 
140 Anne var aldrig gift med Ingjert Nielsen Engan, sonen Peder född utanför äktenskapet Skancke, Anne Dorthea Pedersdatter (I838)
 
141 Annicka Bengtsdotter, född 22 september 1704 i Spårarp, Höreda socken och avled den 15 maj år 1768
i Björkholm, Alseda socken. Annicka vigdes någon gång kring 1730 med skogvaktaren Nils Stenborg
som var född den 22 november 1706 i Odensvi socken och son till bonden Lars Persson och dess hustru
Ingeborg Broddsdotter från Odensvi. Nils Stenborg skogvaktare i halva Östra härad övertog också så
småningom svärfaderns distrikt. Den 3 september 1782 avled Nils Stenborg i Björkholms Håkansgård,
Alseda socken.
 
Bengtsdotter, Annicka (I2698)
 
142 Annicka Bengtsdotter, född 22 september 1704 i Spårarp, Höreda socken och avled den 15 maj år 1768
i Björkholm, Alseda socken. Annicka vigdes någon gång kring 1730 med skogvaktaren Nils Stenborg
som var född den 22 november 1706 i Odensvi socken och son till bonden Lars Persson och dess hustru
Ingeborg Broddsdotter från Odensvi. Nils Stenborg skogvaktare i halva Östra härad övertog också så
småningom svärfaderns distrikt. Den 3 september 1782 avled Nils Stenborg i Björkholms Håkansgård,
Alseda socken.
 
Bengtsdotter, Annicka (I2698)
 
143 Antagen som fördubblingsbåtsman 1742. Antagen som ordinarie båtsman 1744-02-01, (34 år gammal).
Avsked 1753, (43 år gammal)..Simon Larsson antogs som fördubblingsbåtsman 1742, tillhörande Rote 173, Arlinge varför han också antog
namnet Arling . Två år senare den 1 febr. 1744, 34 år gammal, antogs han som ordinarie båtsman. Han
kvarstod till 1753, då han 43 år gammal erhöll avsked från sin tjänst.
34. Kronobåtsman Simon Larsson Arling, född år 1710, död 10 juni 1792 i Strand, Hässjö(Y). Son till 68.
Lars NN och 69. NN. Gift med
35. Sigrid Kristiansdotter, född år 1713 i Strand, Hässjö (Y), död 26 september 1790 i Strand, Hässjö socken.
Sigrid avled i gulsot 77 år gammal. Hon var dotter till 70. Kristian Eriksson och dess hustru 71. Karin
Ingemarsdotter.
Simon Larsson antogs som fördubblingsbåtsman 1742, tillhörande Rote 173, Arlinge varför han också antog
namnet Arling . Två år senare den 1 febr. 1744, 34 år gammal, antogs han som ordinarie båtsman. Han
kvarstod till 1753, då han 43 år gammal erhöll avsked från sin tjänst.
 
Arling, Kronobåtsman Simon Larsson (I2938)
 
144 Antagen som fördubblingsbåtsman 1742. Antagen som ordinarie båtsman 1744-02-01, (34 år gammal).
Avsked 1753, (43 år gammal)..Simon Larsson antogs som fördubblingsbåtsman 1742, tillhörande Rote 173, Arlinge varför han också antog
namnet Arling . Två år senare den 1 febr. 1744, 34 år gammal, antogs han som ordinarie båtsman. Han
kvarstod till 1753, då han 43 år gammal erhöll avsked från sin tjänst.
34. Kronobåtsman Simon Larsson Arling, född år 1710, död 10 juni 1792 i Strand, Hässjö(Y). Son till 68.
Lars NN och 69. NN. Gift med
35. Sigrid Kristiansdotter, född år 1713 i Strand, Hässjö (Y), död 26 september 1790 i Strand, Hässjö socken.
Sigrid avled i gulsot 77 år gammal. Hon var dotter till 70. Kristian Eriksson och dess hustru 71. Karin
Ingemarsdotter.
Simon Larsson antogs som fördubblingsbåtsman 1742, tillhörande Rote 173, Arlinge varför han också antog
namnet Arling . Två år senare den 1 febr. 1744, 34 år gammal, antogs han som ordinarie båtsman. Han
kvarstod till 1753, då han 43 år gammal erhöll avsked från sin tjänst.
 
Arling, Kronobåtsman Simon Larsson (I2938)
 
145 Antagen som ordinarie båtsman 1700 (27 år). Avsked 1706. Vigdes med Ingrid Jonsdotter, som var född 1674 i Ålsta, Torp (Y) och avled den 28 juni 1740. Gabriel och Ingrid fick, vad jag har funnit, fyra barn tillsammans. Döttrarna Karin född 2 februari 1706 i Vissland , död nov 1765 i Komsta och Ingrid, född 21 maj 1709 i Vissland, död 11 november 1713 i Vissland. Sönerna Jon född 1 december 1711 i Vissland, samt sonen Gabriel, född den 23 november 1713 i Vissland.
 
Anckar, Båtsman Gabriel Nilsson Svanberg (I1266)
 
146 Antagen som ordinarie båtsman 1700 (27 år). Avsked 1706. Vigdes med Ingrid Jonsdotter, som var född 1674 i Ålsta, Torp (Y) och avled den 28 juni 1740. Gabriel och Ingrid fick, vad jag har funnit, fyra barn tillsammans. Döttrarna Karin född 2 februari 1706 i Vissland , död nov 1765 i Komsta och Ingrid, född 21 maj 1709 i Vissland, död 11 november 1713 i Vissland. Sönerna Jon född 1 december 1711 i Vissland, samt sonen Gabriel, född den 23 november 1713 i Vissland.
 
Anckar, Båtsman Gabriel Nilsson Svanberg (I1266)
 
147 Antogs som student i Uppsala den 14 november 1667 tillsammans med sin bror Petrus Hornæus. Efter fem års
studier blev så Laurentius 1672 prästvigd, och »dagtingande med svärfadern om mågskap och efterträdande»,
varvid han tillträdde som komminister i Ytterlännäs. Brodern Petrus erhöll en komministertjänst i Ullångers
församling. Laurentius Hornæus hade nu också gift sig varför det behövdes en bostad. Efter att ha blivit utnämnd
till kaplan bodde han med familjen i gamla prästbostället i Sunnanåker. Strax efter 1675 (ev. 1677) övertog han
ett ödehemman i Nordanåker som ställdes i ordning för familjen.

Samtidigt med sin tjänst i Ytterlännäs upprätthölls även prästtjänsten i Dals socken av Laurentius, vilket dock
inte hindrade Hornæus från att på uppdrag av kyrkoherden i Torsåker socken, Johannes Wattrangius, delta i
häxprocesserna i Ytterlännäs åren 1674 - 1675. Laurentius var en nitisk häxjägare under dessa år, vilket dess-
värre resulterade i att han sände såväl sin mor Elisabeth ”Målare” som sin moster ” Moses Brita” till bålet.

Det förmäles också, att under trolldomsväsendets dagar hade undersökningskommissionen befallt, att ett par
gossar från Nordingrå, vilka blivit beryktade genom sina vittnesmål, skulle ställa sig vid kyrkdörren i samband
med gudstjänster i Torsåker för att kunna utpeka dem, som voro trollpackor och gjort så kallade Blåkullafärd.
Därvid angav den ene av gossarna även kapellanens hustru, men hon
»tecknade» ögonblickligen pojken med en så kraftig örfil, att han stöp i
backen och fann för gott att återtaga sin angivelse mot herr Lars stränga
hustru. Dessa trolldomsprocesser i Torsåker/Ytterlännäs finns beskrivna
i romanform i två böcker skrivna av Olof Fahlén, de heter "Dömd till
yxa och bål" samt "Eldens återsken" och handlar om släkten Hornaeus.
Böckerna är utgivna år 1985 resp. 1986

Hornæus sökte kyrkoherdetjänst i Ramsele pastorat år 1693, men erhöll det ej. Var närvarande vid prästmötet i Härnösand 1694.
I aug. 1717 begärde han sin son L. Hornæus juniorem till hjälppräst under sin livstid och till efterträdare efter sin död, hvilket be-
viljades af biskop och konsist. (Hdpr. 28/8 1717.)

Efter 47 års tjänst i församlingen avled Laurentius Hornæus den 27 apr. 1719 och begrofs den 7 maj 1719 i Ytterlännäs gamla
kyrka mellan altarpallen och sakristidörren under en lucka som finns i golvet. Källa: Härnösands stifts herdnaminne, Ytterlännäs (Y)
 
Hornæus, Laurentius Christophori (I3203)
 
148 Antogs som student i Uppsala den 14 november 1667 tillsammans med sin bror Petrus Hornæus. Efter fem års
studier blev så Laurentius 1672 prästvigd, och »dagtingande med svärfadern om mågskap och efterträdande»,
varvid han tillträdde som komminister i Ytterlännäs. Brodern Petrus erhöll en komministertjänst i Ullångers
församling. Laurentius Hornæus hade nu också gift sig varför det behövdes en bostad. Efter att ha blivit utnämnd
till kaplan bodde han med familjen i gamla prästbostället i Sunnanåker. Strax efter 1675 (ev. 1677) övertog han
ett ödehemman i Nordanåker som ställdes i ordning för familjen.

Samtidigt med sin tjänst i Ytterlännäs upprätthölls även prästtjänsten i Dals socken av Laurentius, vilket dock
inte hindrade Hornæus från att på uppdrag av kyrkoherden i Torsåker socken, Johannes Wattrangius, delta i
häxprocesserna i Ytterlännäs åren 1674 - 1675. Laurentius var en nitisk häxjägare under dessa år, vilket dess-
värre resulterade i att han sände såväl sin mor Elisabeth ”Målare” som sin moster ” Moses Brita” till bålet.

Det förmäles också, att under trolldomsväsendets dagar hade undersökningskommissionen befallt, att ett par
gossar från Nordingrå, vilka blivit beryktade genom sina vittnesmål, skulle ställa sig vid kyrkdörren i samband
med gudstjänster i Torsåker för att kunna utpeka dem, som voro trollpackor och gjort så kallade Blåkullafärd.
Därvid angav den ene av gossarna även kapellanens hustru, men hon
»tecknade» ögonblickligen pojken med en så kraftig örfil, att han stöp i
backen och fann för gott att återtaga sin angivelse mot herr Lars stränga
hustru. Dessa trolldomsprocesser i Torsåker/Ytterlännäs finns beskrivna
i romanform i två böcker skrivna av Olof Fahlén, de heter "Dömd till
yxa och bål" samt "Eldens återsken" och handlar om släkten Hornaeus.
Böckerna är utgivna år 1985 resp. 1986

Hornæus sökte kyrkoherdetjänst i Ramsele pastorat år 1693, men erhöll det ej. Var närvarande vid prästmötet i Härnösand 1694.
I aug. 1717 begärde han sin son L. Hornæus juniorem till hjälppräst under sin livstid och till efterträdare efter sin död, hvilket be-
viljades af biskop och konsist. (Hdpr. 28/8 1717.)

Efter 47 års tjänst i församlingen avled Laurentius Hornæus den 27 apr. 1719 och begrofs den 7 maj 1719 i Ytterlännäs gamla
kyrka mellan altarpallen och sakristidörren under en lucka som finns i golvet. Källa: Härnösands stifts herdnaminne, Ytterlännäs (Y)
 
Hornæus, Laurentius Christophori (I3203)
 
149 Antti Antinpoika Tarvainen /Anders Andersson Tarvainen föddes omkring 1540 i gården Heikelä i byn Murtoniemi i Rautalampi socken, Savolax, Finland. Vi kan med ledning av släktnament Tarvainen spåra släkten i Finland. I Äänekoski, Laukaa socken finns det under Koiviston Kylä en gård som heter Muhluniemi. På gården fanns mycket riktigt Antti Antinpoika Tarvainen, ägare mellan åren 1553-1590, samt sonen Pekka Antinpoika, ägare mellan åren 1591-1597. Detta sistnämnda år, för övrigt samtidigt med Klubbekriget, försvann de från gården och istället bosatte sig Sakari Laitiainen (Laitinen) där 1598-1603. Sakari kom från Puttola i Lievistuore, där prästen Ericus Marci Finno övertagit hans gård.

Anders Andersson Tarvainen skall enligt uppgift ha vistats någon tid i Stöde socken varifrån han år 1598 inflyttade och slog ner sina bopålar i Hassela sockens västliga skogstrakt på den sk Ringåsen, "Richmäki" i västra Hassela. År 1600 erhöll han tillstånd av konung Carl IX att jämte sina fyra söner odla mark i Kölsjön. Fyra hemmansdelar upptogs och fördelades så att PA gemensamt med sonen Israel brukade en del och de övriga sönerna brukade var och en sin fjärdedel av nybygget, gårdarna Norrgården, Södergården, Västergården och Mellangården.

I längderna för Älfsborgs lösen 1613/18 återfinns gamlingen Anders bland "utfattige" i Hassela. 1618
avlider Antti Antinpoika Tarvainen i torpet vid Kölsjön i Hassela 58 år gammal.
Källa: Hassela Släktbok m.fl. Anders föddes omkring 1540 i Rautalampi socken, Finland. Enligt uppgift skulle Anders och hans anhöriga komma från Heikelä eller möjligen Häkkilä gård i Tenhula - Tarvala byar, Murtoniemi. Omkring 1595 utvandrade Anders tillsammans med son, sonhustru och sonsöner till Sverige. De slog sig till en början ned i i Stöde socken, Medelpad. 1598 slog de sig ned på Rigåsen (Riihimäkki) i västra Hassela. År 1600 erhöll Anders son och sonsöner rätten att bruka all mark vid Kölsjön i Hassela. I längderna för Älfsborgs lösen 1613/18 återfinns gamlingen Anders bland "utfattige" i Hassela. Enligt Olouff L. Tresk 1639 fanns ett litet ställe (i Kölsjön) benämnt no. 5, enligt R. Gothe troligtvis bostad för "Anders Persson Finne".

(XIII:5193, XIII:5897, XV:22153) -------------------- n ägare 1553-90 Muhluniemi,Äänekoski,Laukaa socken,Koiviston kylä.

In: "It Skogsfinska heritage", Finnsam s.223:
"I Äänekoski,Laukaa socken finns det under Koiviston Kylä en gård som heter Muhluniemi. På gården fanns mycket riktigt Antti Antinpoika Tarvainen,ägare mellan åren 1553-1590,samt sonen Pekka Antinpoika Tarvainen,ägare mellan åren 1591-97.Detta sistnämnda år,för övrigt samtidigt med klubbekriget,försvann de från gården..." "I Äänekoski, Laukaa parish, there are over Koiviston Kylä a farm called Muhluniemi. On the farm, there were indeed Antti Antinpoika Tarvainen, owner between the years 1553-1590, and his son Pekka Antinpoika Tarvainen, owner between the years 1591-97.Detta last year, moreover, at the same time as Cudgel War, disappeared from the farm ...

yes, the name is written Muhlunniemi (Muhlus cape or Muhlu-odd). Den ligger ca. It is located about. 7 km söder om Äänekoski centrum, på södra stranden av sjön Niinivesi. 7 km south of the Äänekoski centre, on the south shore of Lake Niinivesi. Vatia och Peura ligger ca. Vatia and Peura is about. 10 km norr om Laukaa centrum, vid en långsmal sjö som heter Vatianjärvi. 10 km north of Laukaa city, in a long lake called Vatianjärvi.
När det gäller din andra fråga kan jag bara gissa mig fram, då jag inte har bekantat mig varken med Laukaas eller Äänekoskis historia. With regard to your second question, I can only guess me, because I have not become acquainted with me, neither Laukaa or Äänekoskis history. Från Marias inlägg förstod jag att uppgiften om att platsen före nybyggarnas tid hette Kaipianjärvi (Kaipias sjö) kommer från Laukaa sockens historiebok, så nog borde det stämma. From Mary's speech, I understood that the indication of the place before the settlers time was called Kaipianjärvi (Kaipia Lake) comes from Laukaa parish history book, so enough, it should sue. Med tanke på att trakten enligt Maria förr var hauhobornas jaktmarker (där man hade sina överenskomna revirer), kunde det tidigare namnet kanske hänvisa till platsens förra besittare. Given that the area under Maria sooner was hauhobornas hunting (in which it had agreed its territory), was the previous name may refer to the site's previous decisions. Men som sagt, här går jag på mycket svagt is. But as I said, here I go on very weak ice. . .
 
(Antti Antinpoika Tarvainen), Nybyggare i Kölsjön Anders Tarvainen (I1311)
 
150 Antti Antinpoika Tarvainen /Anders Andersson Tarvainen föddes omkring 1540 i gården Heikelä i byn Murtoniemi i Rautalampi socken, Savolax, Finland. Vi kan med ledning av släktnament Tarvainen spåra släkten i Finland. I Äänekoski, Laukaa socken finns det under Koiviston Kylä en gård som heter Muhluniemi. På gården fanns mycket riktigt Antti Antinpoika Tarvainen, ägare mellan åren 1553-1590, samt sonen Pekka Antinpoika, ägare mellan åren 1591-1597. Detta sistnämnda år, för övrigt samtidigt med Klubbekriget, försvann de från gården och istället bosatte sig Sakari Laitiainen (Laitinen) där 1598-1603. Sakari kom från Puttola i Lievistuore, där prästen Ericus Marci Finno övertagit hans gård.

Anders Andersson Tarvainen skall enligt uppgift ha vistats någon tid i Stöde socken varifrån han år 1598 inflyttade och slog ner sina bopålar i Hassela sockens västliga skogstrakt på den sk Ringåsen, "Richmäki" i västra Hassela. År 1600 erhöll han tillstånd av konung Carl IX att jämte sina fyra söner odla mark i Kölsjön. Fyra hemmansdelar upptogs och fördelades så att PA gemensamt med sonen Israel brukade en del och de övriga sönerna brukade var och en sin fjärdedel av nybygget, gårdarna Norrgården, Södergården, Västergården och Mellangården.

I längderna för Älfsborgs lösen 1613/18 återfinns gamlingen Anders bland "utfattige" i Hassela. 1618
avlider Antti Antinpoika Tarvainen i torpet vid Kölsjön i Hassela 58 år gammal.
Källa: Hassela Släktbok m.fl. Anders föddes omkring 1540 i Rautalampi socken, Finland. Enligt uppgift skulle Anders och hans anhöriga komma från Heikelä eller möjligen Häkkilä gård i Tenhula - Tarvala byar, Murtoniemi. Omkring 1595 utvandrade Anders tillsammans med son, sonhustru och sonsöner till Sverige. De slog sig till en början ned i i Stöde socken, Medelpad. 1598 slog de sig ned på Rigåsen (Riihimäkki) i västra Hassela. År 1600 erhöll Anders son och sonsöner rätten att bruka all mark vid Kölsjön i Hassela. I längderna för Älfsborgs lösen 1613/18 återfinns gamlingen Anders bland "utfattige" i Hassela. Enligt Olouff L. Tresk 1639 fanns ett litet ställe (i Kölsjön) benämnt no. 5, enligt R. Gothe troligtvis bostad för "Anders Persson Finne".

(XIII:5193, XIII:5897, XV:22153) -------------------- n ägare 1553-90 Muhluniemi,Äänekoski,Laukaa socken,Koiviston kylä.

In: "It Skogsfinska heritage", Finnsam s.223:
"I Äänekoski,Laukaa socken finns det under Koiviston Kylä en gård som heter Muhluniemi. På gården fanns mycket riktigt Antti Antinpoika Tarvainen,ägare mellan åren 1553-1590,samt sonen Pekka Antinpoika Tarvainen,ägare mellan åren 1591-97.Detta sistnämnda år,för övrigt samtidigt med klubbekriget,försvann de från gården..." "I Äänekoski, Laukaa parish, there are over Koiviston Kylä a farm called Muhluniemi. On the farm, there were indeed Antti Antinpoika Tarvainen, owner between the years 1553-1590, and his son Pekka Antinpoika Tarvainen, owner between the years 1591-97.Detta last year, moreover, at the same time as Cudgel War, disappeared from the farm ...

yes, the name is written Muhlunniemi (Muhlus cape or Muhlu-odd). Den ligger ca. It is located about. 7 km söder om Äänekoski centrum, på södra stranden av sjön Niinivesi. 7 km south of the Äänekoski centre, on the south shore of Lake Niinivesi. Vatia och Peura ligger ca. Vatia and Peura is about. 10 km norr om Laukaa centrum, vid en långsmal sjö som heter Vatianjärvi. 10 km north of Laukaa city, in a long lake called Vatianjärvi.
När det gäller din andra fråga kan jag bara gissa mig fram, då jag inte har bekantat mig varken med Laukaas eller Äänekoskis historia. With regard to your second question, I can only guess me, because I have not become acquainted with me, neither Laukaa or Äänekoskis history. Från Marias inlägg förstod jag att uppgiften om att platsen före nybyggarnas tid hette Kaipianjärvi (Kaipias sjö) kommer från Laukaa sockens historiebok, så nog borde det stämma. From Mary's speech, I understood that the indication of the place before the settlers time was called Kaipianjärvi (Kaipia Lake) comes from Laukaa parish history book, so enough, it should sue. Med tanke på att trakten enligt Maria förr var hauhobornas jaktmarker (där man hade sina överenskomna revirer), kunde det tidigare namnet kanske hänvisa till platsens förra besittare. Given that the area under Maria sooner was hauhobornas hunting (in which it had agreed its territory), was the previous name may refer to the site's previous decisions. Men som sagt, här går jag på mycket svagt is. But as I said, here I go on very weak ice. . .
 
(Antti Antinpoika Tarvainen), Nybyggare i Kölsjön Anders Tarvainen (I1311)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 ... 29» Nästa»


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding ©, v. 11.1.2, skapad av Darrin Lythgoe 2001-2020.