Skriv ut Lägg till Bokmärke

Noteringar


Träd:  

Träffar 1,401 till 1,431 av 1,431

      «Föregående «1 ... 25 26 27 28 29

 #   Noteringar   Länkad till 
1401 Vimmerby kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/VALA/00419/A II a/2 (1902-1906)
Karlsberg
pag.370
Eg. Karl Petersson f. 22/07 1835 i Vimmerby Gift 01/08 1874
H. Anna Lovisa Petersdotter f. 25/07 1847 " "
S. Karl Johan Edvard Karlsson Frisk f. 19/08 1876 " " N. Wendels Trängbataljon, Landskrona
16/01 1899, Äktenskapsledighetsbetyg
till Stenkyrka, Gotland no.209 1898
S. Axel Emmerik Tobias f. 26/10 1883 " "
D. Anna Augusta Karolina Karlsdtr. f. 30/03 1879 " "
oä.d. Signe Augusta f. 04/07 1901 " "
oä.d. Gerda f. 23/03 1905 " "

Vimmerby Stadsförsamling (H), CI:11, (1895-1917) pag. 73
Födda 1905
No. 13, Mars 23, Gerda Fader: Okänd
(oäkta) Moder : Pig. Anna Augusa Karolina pag. 370 Hfl.
Karlsdotter från Karlsberg
född 79 30/3

Vimmerby kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/VALA/00419/A II a/2 (1902-1906)
Haga
pag. 351
Eg. Pehr Johan Alfred Pettersson....
H. Emilia Josefina Nilsdotter
,
,,
pig. Anna Augusta Karolina Karlsdotter f: 30/03 1879 Vimmerby fr. Karlsberg pag.370 1906

Källa: Vimmerby kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/VALA/00419/A II a/4 (1907-1911)
Haga
pag.387
Eg. Pehr Johan Alfred Pettersson....
H. Emilia Josefina Nilsdotter
,
,,
pig. Anna Augusta Karolina Karlsdotter f: 30/03 1879 Vimmerby FRÅN kARLSBERG 1906 till Karlsberg pag.407 1907

Vimmerby stadsförsamling (H) AIIa:4 1907-1911, pag. 407

Karlsberg
Eg. Karl Petersson f. 22/07 1835 i Vimmerby Gift 01/08 1874
H. Anna Lovisa Petersdotter f. 25/07 1847 " "
S. Axel Emmerik Tobias f. 26/10 1883 " " till. S:t Olai Norrköping 12/10 1909
D. Anna Augusta Karolina Karlsdtr. f. 30/03 1879 " " fr. Haga p.387
oä.d. Signe Augusta f. 04/07 1901 " "
oä.d. Gerda f. 23/03 1905 " "
oä.d. Anna Elisabet f. 30/06 1909 " "
S. Axel Emmerik Tobias f. 26/10 1883 " " fr. S:t Olai Norrköping 6/5 1910
till Visby domk.förs. 5/11 1910

Vimmerby stadsförsamling (H) AIIa:6 1912-1920, pag. 450

Karlsberg
Eg. Karl Petersson grovarb. f. 22/07 1835 i Vimmerby Gift 01/08 1874
H. Anna Lovisa Petersdotter f. 25/07 1847 " "
D. Anna Augusta Karolina Karlsdtr. f. 30/03 1879 " " till Norrköping, Hedvig 20 22/1
oä.d. Signe Augusta f. 04/07 1901 " "
oä.d. Gerda f. 23/03 1905 " "
oä.d. Anna Elisabet f. 30/06 1909 " " till N. Qv no.10, pag.245, 19 5/11

Vimmerby stadsförsamling (H) AIIa:5 1912-1920, pag. 245
N. Qvill No.10

Äg. Karl Svensson Skogvaktare f. 51 2/3 i Karlskoga änkl. 14 22/12
h. Fredrika Emilia Malmberg f. 55 19/9 i Vimmerby Stadsf, vigd 78 19/9 död 14 22/12
s. Axel Bruno skom. ofärdig f. 92 6/10 i Vimmerby Stadsf. Frik.13
d, Ebba Katarina hush. f. 85 15/1 i Vimmerby Stadsf.
fost,d, Anna Elisabet Karlsson f 09 30/6 i Vimmerby Stadsf. fr. Karlsberg pag.450 19 5/11
moder Anna Augusta Karolina Karlsdtr. i Karlsberg

Brodern August Eselius f. varkra...,skogsvakt. f. 58 26/7 i Karlskoga frånsk. 00 4/1 fr. Västervik 18 13/2
g.Sundbo häradsrätts utslag 4/1 00
skild i äkt. från Maria Lovisa Nilsdtr.
på grund af henne begånget horbrott
skiljobref ej företedt.

Anna Augusta Karolina flyttade till Hedvig förssmling i Norrköping den 22 januari 1920 (se Norrköp. Hedvig BI:7, pag.208) men återvände till Vimmerby stadsförsmling redan den 6 december samma år, (se Vimmerby stadsförs. BI:2 1895-1924 pag 133),
 
Karlsdotter, Anna Augusta Karolina (I103)
 
1402 Virke CI:3 1895-1934 pag. 48
Födda 1933
13 sept. Kerstin Inger Fader: Karl Fridolf Johansson f. 08 9/9 Ryktare Virke no.2, döpt av Carl Eilert
Moder: h.h. Ellen Sophia f. 02 18/3 född Rudolfsson, gift 29 18/10 Hfl. 23

Johansson, Karl Fridolf
Född: -
Avliden: -
Gravsatt: 1987-11-30
Västra Skrävlinge kyrkogård
Kvarter: 00 130
Gravplats: 0130
Gravsatta i denna grav
Johansson, Ellen Sofia
Född: -
Avliden: -
Gravsatt: 1977-09-30 
Johansson, Carl Fridolf (I1)
 
1403 Visa mer information
Födelsedatum:1910-12-18
Avliden: 1973-10-05
Ort: Jkpg
Gravnummer: 16 31 227
Kyrkogård: Östra Kyrkogården
Församling: Jönköpings Kyrkogårdsförvaltning

Utdrag ur Sveriges befolkning 1950

Skoarbetaren Sven Erik Gunnar Andersson
Född1910-12-18 i Skövde, Skaraborgs län
Värnpliktsnr 250-20-30
Vigd 1947-01-18 med Gerda Andersson
Född1905-03-23 i Vimmerby

Mantalsskriven Jönköping Kristina, Jönköpings län
Fastighet Faust 3, Lillg 36 A, Jönköping
Tidigare mantalsskrivning
1946: Jönköpings Kristina, Jönköpings län
1949: Jönköpings Kristina, Jönköpings län, Faust 3
Barn Gerd Elin Elisabet Andersson
Född1944-06-17
 
Andersson, Sven Erik Gunnar (I76)
 
1404 Vissa tveksamheter föreligger beträffande faderskapet då Benedix
normalt skulle ha burit efternamnet Kristiansson. 
Nilsson, Benedix (I460)
 
1405 Vitaby AI:12,1887-1895, pag,236
Grefluda No.11
Äg.Johannes Christiansson Brolin f.1847 1/3 Vitaby vigd den17/8 77, från
Greflunda no.18 1885
till Brösarp 1895
H.Emma Maria Elisabetn Nilsdtr.f.1849 19/12 Härlunda,Krist.l. vigd 17/8 77
frånGreflunda no.18 85
till Brösarp 1895
Soldaten,
S.Martin f.1871 4/3 Andrarum till Krist.Garnisonsförs.1891
S.Gustaf Wilhelm f.1873 10/12 S.Mellby till Jerrestad 1892
d.Helena f.1876 3/12 Vitaby till Brösarp 95
d.Anna Maria f.1879 14/4 ibm till Vittskövle 95
d.Hilma Rosalie f.1881 13/10 ibm till Brösarp 95
d.Stava f.1884 25/6 ibm till Brösarp 95
s.Arvid f.1886 27/7 ibm till Brösarp 95
s.Alfrid f.1888 9/12 ibm död 5/8 1892
s.Nils f.1891 16/9 ibm till Brösarp 95
==========================================================================

Lövestad AII:7 1916-1940, pag.701
Husäg. Skrothandlaren
Emil Johan Oskar Karlsson f 92 4/4 Hjärnarp gift 18/11 14 fr. p.79 17, till Wanstad 22/12 1920
H. Anna Helena Brolin f.94 9/2 Hedeskoga
s. Hugo Reinhold f.14 25/7 Lövestad
s. Ossian Svante f.16 24/10 Lövestad
s. Allan Halvar f.18 30/12 Lövestad

Skrothandlaren
Johannes Kristiansson Brolin f. 47 1/3 Vitaby Enkl. 98 20/3 fr. Hörby Landsf. 12/10 20 till Vånga 11/9 1922
Emil Johan Oskar Karlsson f 92 4/4 Hjärnarp gift 18/11 14 fr. Wanstad 27/5 1921 till Skårby
23/12 1922
H. Anna Helena Brolin f.94 9/2 Hedeskoga
s. Hugo Reinhold f.14 25/7 Lövestad
s. Ossian Svante f.16 24/10 Lövestad
s. Allan Halvar f.18 30/12 Lövestad
d. Judith Gunda Evelina f. 21 14/5 Lövestad
d. Alvina Augusta f. 22 14/12 Skårby
=========================================================
Lövestad B:8 1916-1927 pag.41
Utflyttade 1922
No.44 den 11/9 Johannes Kristiansson Brolin, Skrothandl. f.47 1/3 fr. H-torp 2, pag 701 till Vånga
=========================================================
Vånga B:4 1916-1948 pag 20
no.21 huseg. Johannes Kristiansson Brolin f.47 1/3 fr. Lövesta Möl till Vånga no.27 pag. 337
=========================================================
Vånga AIIa:3 1908-1924 pag. 337
Vånga no,27
Johannes Kristiansson Brolin skrothandl, husägaresvag f.47 1/3 Vitaby änkl. 98 20/3 från Lövestad
Möl 22 11/9, n.l.
pg. 355
Vånga AIIa:4 1925-1941 pag. 355
Vånga 27
Johannes Kristiansson Brolin svag f.47 1/3 Vitaby änkl. 98 20/3 g.l. pag.337
Avled på Vånga no.27 den 7 februari 1927 i lunginflammation se Vånga FI:4, 1919-1942, pag.27
========================================================
Degeberga AIIa:1 1896-1904, pag. 206
Lökaröd No.1
Johannes Christiansson Brolin Torpare 47 1/3 Vitaby g.77 17/8 Enkl.98 20/11 fr. Brösarp 96 29/12
H. Emma Maria Elisabeth Nilsdtr. 49 19/12 Härlanda " " "
Kronob.län
d. Hilma Rosalia 81 13/10 Vitaby " " "
d. Stafva 84 25 " " " "
s. Arvid 86 27/7 " " " "
s. Nils 91 16/9 " " " "
d. Helena 76 3/12 " fr. Maglehem 97 2/11
d. Anna Maria 79 14/4 " " " "
Gustaf Wilhelm Johansson Arbetare 76 10/12 S. Mellby fr. Brösarp 96 31/12
Gustaf Wilhelm Johansson Arbetare 76 10/12 " fr, Lyngsjö 98 7/1
Anna Maria Johannesdtr. Piga 79 14/4 Vitaby fr. Maglehem 98 29/11
h.oä.d. Olga Emmy Johanna 98 9/10 Degeberga " " "
Hilma Rosalia Johannesdtr. Piga 81 13/10 Vitaby fr. Maglehem 99 1/12
Stafva Johannesdtr. Piga 84 25/6 " fr, Lyngsjö 1900 30/10

Dottern Hilma Rosalia flyttade till Lyngsjö den 2/11 1897, två år senare den 1/12 1899 följde systern Stafva efter. Sonen Arvid flyttade till N. Åsum den 26/10 1900. Dottern Helena som hade återvänt från Maglehem tillsammans med sin syster Anna Maria den 2/11 1897 flyttade till Andrarum den 12/1 98
emedan Anna Maria flyttade till Maglehem den 14/4 samma år. Efter att ha återvänt från Maglehem
tillsammans med sin oä.d.den 29/11 1898 flyttade Anna Maria till Hörby den 1/11 1899, hennes dotter hade då avlidit den 30 januari 1899. Dottern Stafva flyttade till Kristianstad den 3/11 1902
 
Brolin, Skrothandlare, Torpare Johannes Kristiansson (I397)
 
1406 When Arvid Ottosson was born on 19 March 1917, his father, Axel, was 19 and his mother, Olga, was 18. He had three brothers and one sister. Ottosson, Arvid (I1185)
 
1407 When Berta Botilda Nilsdotter was born on 3 March 1900 in Degeberga, Skåne, Sweden, her father, Nils, was 30, and her mother, Ida, was 26. She had two brothers and five sisters. She died on 16 April 1973 in Hol'ma, Odessa, Ukraine, at the age of 73. Nilsson, Berta Botilda (I226)
 
1408 When Ebba Elisabet Nilsdotter was born on 24 August 1893 in Degeberga, Skåne, Sweden, her father, Nils, was 24, and her mother, Ida, was 20. She lost her mother when she was only 12 years old. She had two brothers and five sisters. Nilsson, Ebba Elisabeth (I103)
 
1409 When Elina Rudolf f. Jonasdotter was born on 24 October 1875 in Degeberga, Skåne, Sweden, her father, Jonas, was 27, and her mother, Brita, was 32. She married Jöns Petter Rudolf on 17 October 1898 in Västra Skrävlinge, Skåne, Sweden. They had nine children in 17 years. She died on 2 June 1917 in Malmö Sankt Johannes, Skåne, Sweden, at the age of 41.



Födelselängd Degeberga CI:5 1862-1880 pag,73
Födda 1875
no. 33 Okt 24 döpt Okt. 31 Elina Fadern Jonas Brolin Bleckslagare Degeberga
Modern H. Brita Johansdotter pag. 108

Hfl. Maglehem AIIa:1 1895-1905 pag.426
1897 Å församlingen skrifne
Elina Jonasdotter Piga Född 75 24/10 Degeberga från Bok öf. obef, 97 26/11
oä.d. Emilia Maris Född 97 29/10 Fjerrestad

Utflyttningslängd Maglehem B:6 pag.9
utflyttade 1897
no.61 den 13/12 Elina Jonasdotter, 75, Emilia 97 Å förs. skrifna till Ottarp

från ottarp 1898 pag 21

1897 fjärestad 29/10 emilia maria föds
 
Brolin, Elina Jonasson (I24)
 
1410 When Jonas Nilsson was born on 12 September 1848 in Köpinge, Skåne, Sweden, his father, Nils, was 39 and his mother, Anna, was 33. He married Brita Stina Johansdotter on 13 November 1871 in Skårby, Skåne, Sweden. They had nine children in 16 years. He died on 11 January 1921 at the age of 72.

Utdrag ur vigsellängd Skårby EI:1m(1862-1889) pag. 17

Brolin lämnat hindersprövningsbetyg frrån Köpinge
Britas fader kringstrykande Johan Magnus Ekerot i
Tranås lemnat muntligt bifall till äktenskapet. 
Familj F13
 
1411 When Karl Vilhelm Nilsson Netsborg was born on 30 October 1902 in Degeberga, Skåne, Sweden, his father, Nils, was 33 and his mother, Ida, was 29. He married Sanny Elina Netsborg f. Johansson on 22 March 1945. He died on 2 February 1996 in Y, Alaska, USA, at the age of 93. Nilsson Netsborg, Karl Wilhelm (I225)
 
1412 When Margit Elina Pettersson Gunther f. Olin was born on 4 December 1922 in Västra Skrävlinge, Skåne, Sweden, her father, Oskar, was 23, and her mother, Ester, was 18. She married Nils Gunnar Günther on 4 December 1943 in her hometown. They had one child during their marriage. She died on 15 January 1991 in Malmö, Skåne, Sweden, at the age of 68. Olin, Margit Elina (I49)
 
1413 When Matida Albertina Nilsdotter was born on 25 April 1897 in Degeberga, Skåne, Sweden, her father, Nils, was 27, and her mother, Ida, was 24. She married Frans Hilding Persson on 30 June 1923 in Skåne, Sweden. They had one child during their marriage. She died on 23 August 1997 in Malmö, Skåne, Sweden, at the age of 100. Nilsson, Martha Albertina (I224)
 
1414 When Nils Jonasson was born on 31 May 1869 in Skårby, Skåne, Sweden, his father, Jonas, was 20 and his mother, Brita, was 26. He married Ida Maria Karström on 23 December 1892 in Skåne, Sweden. They had eight children in 13 years. He died on 4 September 1938 in Malmö Caroli, Skåne, Sweden, at the age of 69.Födelselängd Skårby C:5 1862-1880 pag.45
Den 31 maj 1869 föddes och den 3 juni döptes oäkta sonen Nils: Modern försvarslösa Brita Stina Johansdotter på socknen, se hfl. pag 210. Fadern okänd.
Vittnen: Bleckslagaren Lorents Brolin och pigan Anna .....dotter från Ystad.

Utdrag ur straffregister frigivna fångar 1896
Jonasson, Nils
Yrke: Arbetskarl
Födelsedatum :1869-05-31
Födelseort : Skårby, Malmöhus län
Hemort: Degeberga, Kristianstads län
Nr stamrullan:90
Nr porträttrullan :612
Fängelse : Malmö centralfängelse
Utdömande myndighet: Gärds och Albo h.r.
Tid då straff var utdömt: 1894-02-07
Längd på straff: 3 år och 6 månaders straffarbete
Straffet påbörjat: 1894-02-10
Frigivningsdatum: 1896-09-26
Bestraffning för: Stöld 3:dje resan
Tidigare bestraffningar: Stöld 2:dra resan
Medel vid frigivning: 71,23 och Sparbanksbok: 52,81
Kännetecken: Hårfärg/ljust, Ögon/blå, Näsa/rak, Mun/vanlig, Hy/vanlig, Längd/1,76 m
Kroppsbyggnad/stark.
Andra utmärkande kännetecken: 2 ärr i nacken

Utdrag ur straffregister frigivna fångar 1914
Namn: Jonasson, Nils
Yrke: Grovarbetare
Födelsedatum: 1869-05-31
Födelseort: Skårby, Malmöhus län
Hemort : Degeberga Kristianstads län
Nr stamrullan: 8945
Nr porträttrullan: 3377
Fängelse: Långholmens centralfängelse
Utdömande myndighet: Kungl. H.r. över Skåne och Blekinge
Tid då straff var utdömt: 1910-10-18
Längd på straff: 4 år 5 dagar
Straffet påbörjat: 1910-10-22
Frigivningsdatum: 1914-10-27
Bestraffning: Stöld 5:e resan och böter
Tidigare bestraffningar: Stöld 4:e resan
Medel vid frigivning: 115,46 och Sparbanksbok 125,00 N:r 9937
Kännetecken: Hårfärg/brunt, Ögon/blå, Näsa/stor, tjock, Mun/vanlig, Hy/blek, Längd/1,76 m
Kroppsbyggnad/ordinär

Utdrag ur straffregister frigivna fångar 1896
Jonasson, Nils
Yrke: Skrothandlare
Födelsedatum :1869-05-31
Födelseort : Skårby, Malmöhus län
Hemort: Malmö, St. Pauli, Malmöhus län
Nr stamrullan:516
Nr porträttrullan :2229
Fängelse : Malmö centralfängelse
Utdömande myndighet: Kungl. H.r. över Skåne och Blekinge
Tid då straff var utdömt: 1907-07-09
Längd på straff: 5 års straffarbete
Straffet påbörjat: 1917-07-13
Frigivningsdatum: 1922-07-15
Bestraffning för: Stöld 6:e resan
Tidigare bestraffningar: Stöld 5:e resan
Medel vid frigivning: 137,50
Kännetecken: Hårfärg/brunt, Ögon/blå, Näsa/rak, Mun/vanlig, Hy/vanlig, Längd/1,74 m
Kroppsbyggnad/ordinär
Andra utmärkande kännetecken: haltar på höger ben
degeberga aI:13 pag 236 och 102
degeberga aIIa:2 pag110 m.fl.

Degeberga AIIa:1 1896-1904 pag.137
AIIa:2 pag 110
Aiia:3 pag 111
St Pauli 29/6 1916 se kastanjen IV pag.111 AIIa:220 pag.111
1922 22/7 Johannes BI:6 pag. 153 till Plogen pag 23
Johannes AIIa:39pg.23
 
Jonasson, Nils (I100)
 
1415 XIV:16384 Prästdotter Britta Mårtensdotter
Blev högst 62 år.

Far: XV:32767 Kyrkoherde & hovpredikant Martinus (Mårten) Laurentii (Larsson) (1525 - 1610)
Mor: XV:32768 Elisabeth Carlsdotter (1535 - 1600)

Född: 1563 Torp, Västernorrlands län 1) blästa
Död: 1625 Hackås, Jämtland 2) död 1620 enligt blästa

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med XIV:16383 Länsman, Landsköpman, Ägare av Hov i Hackås Per (Peder) Jönsson Skancke (1580 - 1647)
Barn:
XIII:8192 Britta Persdotter Skancke (Skunck) (1610 - 1666)

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
enl web.comhem.se/robmag/folke/0001/1572.htm
Mårtensdotter, Brita
1580?-1620
Född omkring 1580 i Torp (Y). Död 1620 i Hov, Hackås (Z).

Brita Mårtensdotter. Född omkring 1580 i Torp (Y). Död 1620 i Hov, Hackås (Z).

Gifte och barn
Per (Peder) Jönsson Skancke. Länsman, Hackås. Född omkring 1580 i Hov, Hackås (Z). 1 Död 1647 i Hov, Hackås (Z).
Gift omkring 1605.
Brita Persdotter Skancke. Hustru i Oldberg, Näs sn. Född troligen omkring 1610 i Hov, Hackås (Z). 2 Död troligen 1666.
Kristina Persdotter.
Mårten Persson.
Jens Persson. Bonde i Hov nr 2. Född omkr. 1610 i Hov, Hackås (Z).
Göran (Jörgen) Persson Skancke. Ägare av Hov tillsammans med brodern Jens. Född från 1620 till 1629 i Hackås (Z).
Erik Persson. i Hov.

--------------------------------------------------------------------------------

Björn Espell uppger, född ca 1570 i Hov.
Björn uppger född cirka 1612 i sina "Vikingaanor".

enligt barbronilsson.se/boken/

Brita

Brita Mårtensdotter, den äldsta dottern till Martinus Laurentii, finns omtalad år 1611 som Hustru Brita på Hov i Hackås. Hennes gifte med Per Jensson innebar att hon knöts till den ryktbara Skankeättens jämtländska gren. Makarna bosatte sig på mannens gamla fädernegård, som gått i arv från far till son åtminstone sedan 1200-talet. Den äldsta kända handlingen härom är ett kalvskinnsbrev som förvaras hos Jämtlands museum.

Jämtlandsätten Skanke levde under den norska tiden – före freden i Brömsebro 1645 – under relativt goda ekonomiska villkor. Ättens medlemmar var betrodda länsmän, lagrättsmän, handelsmän och präster. Frälset (som innebär skattefrihet) upprätthölls efter riddaren Örjan Karlsson åtminstone till och med hans sonsons sonson Jens Pedersson Skanke. Efter dennes död bekräftades frälset av länsherren Jens Tillufsen Bielke för änkan och barnen på Hackås skatteting.

Ätten framträder först med bröderna Önd, Karl och Johan Pedersson. Deras far Peder levde i mitten av 1300-talet. Om hans identitet finns det flera teorier. Vapnet med en skank fördes av flera personer som hitintills inte kunnat innefattas i en och samma ätt. Av bevarade sigillavtryck framgår att ätten bar en hjälmprydnad bestående av tre fjädrar, vilket också bekräftas av en ännu bevarad stenflisa i Hackås kyrka. Enligt de Robelin leder hjälmens fjädrar oss till Pommern och Mecklenburg, där ett flertal ätter redan under 1300-talet förde skankvapen med tre fjädrar som hjälmprydnad. Av den pommerska ätten synes en gren Stenvear ha bott i danska Sönderjylland och de Robelin konstaterar att släkten haft flera kontakter med dansk adel och att ämbetsmän och präster av danskt ursprung som verkat i Jämtland har gift in sig i Skankeätten från Hov.

Peders son Karl Pedersson, född omkring 1360, död 1430, var väpnare, gift med Radgerd Kettilsdotter. Han köpte år 1394 gården Solkastada i Hackås i dåvarande Norge. Denne Karl anses vara identisk med ”gamle Karl i Hov”, far till Karlsönerna i Hov. Karl står som första namn i det skuldbrev av den 4 april 1410, där 116 jämtar ”erkänner” att landskapet Jämtland har en skuld på 600 mark till Uppsala domkyrka och drottning Margareta.

Karls gravsten fick ett antal år tjäna som trappsten till Hackås kyrkas vapenhus. Kyrkan uppfördes på 1100-talet som gårdskyrka till Jörn-Jönsgården i Hov och torde vara den äldsta bevarade i hela Norrland. Om Hackås kyrka skrev Abraham Hulpers: ”Kyrkan av sten, som war trång och mörk med Torn, samt en af de äldsta i Landet, blef så bristfällig, at den nyligen måste utwidgas på westra sidan genom Per Olsson i Dillne, och är nu ibland Landets prydlige kyrkor. Redan 1750 bygdes här en ny Klockstapel, hwvarefter det gamla Kyrkotornet började at nedtagas, men föll af sig sjelf, dock utan att någon derwid blef skadad. Denna kyrka hade förut öfver allt Bibliska målningar inuti med årtal 1601. Här förwaras ännu rökelsekar af Metall, äfven Riddaren Skonks Wapen, Wärja, och ovanligt stora Sporrar, samt en Slida af Järn eller fodral åt et forntidens gewär kalladt Punart. Twänne Grafstenar, samma Familie tillhörige, hwarpå står dess Wapen (et Lår) blefwo sönderslagne wid Tornets nedfallande.”

Karl Pederssons gravsten upptecknades 1829 av N J Ekdahl. Trots att den redan då var ”skadad genom gående öfver honom” lyckades Ekdahl anteckna inskriften, som i översättning lyder: ”Här vilar Carolus Petri i Hov som avled år 1430 på St Sophias dag” (15 maj).

Karls son, riddaren Örjan Karlsson, född omkring år 1400, torde vara den mest kände av Skankarna från Jämtland. Han var Karl VIII.s (Karl Knutsson Bonde) härförare vid ett angrepp på Tröndelagen 1452. I brist på understöd från kungen drog han sig tillbaka inför hotet från kung Kristian. År 1453 anförde han ett nytt fälttåg till Tröndelagen men blev fördriven av danskarna. I den tronstrid som uppstått mellan kungarna Karl och Kristian (krönt till norsk kung 1450) valde Örjan att ta parti för Karl och flydde till Stockholm, där han tillsammans med två andra utsågs till slottsloven. Vid Kristians belägring 1457 tilfångatogs han. Enligt en förteckning omkring 1790, upprättad av J G Sack, var ”Jöran Carlsson” riksråd 1458, vilket dock ej kunnat styrkas. Vid en sammansvärjning 1463 utpekades bland andra Örjan och blev satt i fångtornet: ”Herr Örjan Kalsson, den sköna man, förty ärkebiskopen rädes han.” (K Hagnell, Sturekrönikan 1452-1496, Stockholm 1941). Han återvände till Jämtland omkring 1469 och dog där 1474.

Hembygdsföreningen i Hackås lät år 1978 resa en minnessten över riddaren Örjan Karlsson. En annan ättemedlem som avancerade till högfrälset var Örjans brorson biskopen Karl Jensen, Hamar, senare med tillnamnet Jemt.

Örjans son Karl Örjansson var väpnare. Han föddes omkring 1440 och dog 1484. En flisa av hans gravsten finns kvar i korabsidens golv i Hackås kyrka. Delar av vapnet och hjälmprydnaden kan urskiljas. Av Göran Pedersson i Hov får vi i ett brev ställt till Samuel Skunck 1675 veta att ”stora likstenen med Skunckewapn pågräfvet” redan då fanns på Hackås kyrkogård. Dess latinska inskrift löd i översättning: ”Här ligger Carolus Georgii, herre till Hov och Billsta, som avled 1434” (1474).

Namnet på Karl Örjanssons första hustru är ej känt. Makarnas son Örjan Karlsson föddes omkring 1470. ”Yrian i Hof” blev också han väpnare. Han gifte sig före 1529, men brudens namn är okänt. Fale Burman skrev omkring år 1800: ”Skuncken, som bodde på Hof i Hackås 1490, förde stor stat. När han stod brudgum i Hackås kyrka var rött kläde utbrett på vägen. Norske ståthållaren Vincenc Lunge skrev 1529 ett brev till Örjan och berömde hans förhållningssätt gentemot ärkebiskop Olofs försök att tvinga ståthållaren att överge länet samt tackade vidare för den goda förplägnad och allt gott som blev honom bevisat så han senast var i Jämtland.

Örjans son Peder Örjansson var född omkring 1515. Han var länsman i Hackås och benämns år 1546 också lagrättsman. Hustruns namn var Kirstin, enligt min källa sannolikt dotter till Nils Björnsson och hans hustru Sigrid i Enånger (X). Kristin ”levde enka” 1554 och hövitsmannen över Jämtland Jens Tillufsen Bielke ”tog henne och hennes barn i sitt hägn för deras gods och penningar i Hof”.

Peders son Jens Pedersson var född omkring 1540 och länsman i Hackås 1568-1583. Hustrun hette Gullov Mogensdotter.

Deras son Peder/Per Jensson född omkring 1570 blev alltså Brita Mårtensdotters make. Han var länsman liksom fadern och bodde på fädernegården, som han ägde endast till hälften. Han arrenderade den andra halvan, som blivit indragen till kronan 1613 efter Baltzarfejden.

Med Baltzarfejden förhöll det sig så att Karl IX år 1611 låtit svenska trupper under befäl av Baltzar Bäck fördriva de dansk-norska styrkorna i Jämtland. Jämtarna visade sig inte särskilt villiga att bistå den dansk-norska hären. Nu tvingades de i stället med ibland tämligen grymma metoder att svära svenskarna sin trohet. De som flytt tilläts återvända till sina gårdar om de gav sig under Sverige. Karl IX dog samma år och efterträddes av Gustav II Adolf , som försökte få slut på laglösheten efter krigsslutet och bestraffade de knektar som plundrat och bränt i landskapet. Emellertid kom kriget att avgöras på helt andra platser och vid freden i Knäred 1613 kom Jämtland och Härjedalen åter under dansk-norskt herravälde. En rättegång som hölls i Danmark mot jämtländska ”skälmar och landsförrädare” resulterade i att Kristian IV lät undersöka varje gård i varje tingslag i Jämtland. Hans slutsats blev att praktiskt taget hela befolkningen kunde beskyllas för landsförräderi. Flertalet gårdsägare fick sitta kvar men ägorätten togs ifrån dem och de blev arrendatorer på sina egna gårdar. De som flytt till Norge under kriget gick dock fria från påföljder. Först efter freden i Brömsebro återfick de jämtländska bönderna sina bördehemman efter en resolution utfärdad av drottning Kristina.

Minnet av Skankesläkten hölls länge levande i Jämtland. E. Tryggdal skriver 1772: ”Allenast har här en lång tid florerat en berömlig och namnkunnig Skunckeätt, som i Hackås socken haft deras säten och gods, Hof benämnt.”

I likhet med många andra vapenförande ätter upptog man inom släkten ättenamnet Skanke som släktnamn i slutet av 1500-talet. Det verkar som om namnet fick en sämre klang på 1700- talet, möjligen på grund av en vanhedrande visa över dragonen Erik Månsson Skånke, där en vers handlar om hur Skåncken krupit in genom fähusgluggen på sin jakt efter pigorna. Först på 1900-talet kom namnet åter i bruk bland de jämtländska ättlingarna.

Av Skankeätterna är det endast lågfrälseätten från Jämtland som med säkerhet fortlever på svärdssidan. Ätten är av uradel, med vilket menas att släktmedlemmarna före 1536 har beteckningar, som t.ex. riddare, väpnare, frie Maend samt att de av sin samtid angivits ”hava frihed och frelse”. Ätten kom sannolikt från Danmark till Norge. Det är med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader inte osannolikt att den har sitt ursprung från en släktgrupp i Pommern som redan på 1300-talet förde skankevapen.

Brita Mårtensdotter f 1563 gifte sig alltså med Per/Peder Jensson Skanke f 1570 och makarna bosatte sig i mannens gamla fädernegård i Hov. Makarna fick flera barn, varav dottern Märta och sonen Lars f 1595, (överstelöjtnant vid Västerbottens regemente, död i Pommern 1652) enligt Roger de Bergelin finns noterade i prosten Rydholms arkiv.

Britas make synes ha varit en man med hårda nypor. Enligt min källa hade en Jon Einersson pantsatt sin gård i Östnår till Peder Jensen för 36 dlr. Peder nekade senare att låta Jon inlösa gården och drev honom ifrån sig med skällsord så att Jon gick därifrån gråtande, varefter Peder sålde hans gård till andra. Jon hade tjänat under norske kaptenen Anders Örum som fältpipare under Baltzarfejden, något som möjligen kan förklara Peders hållning.

Britas dotter Märta Pärsdotter Skanke f ca 1585 gifte sig med Gullik Olofsson, född ca 1580, son till Olof Jönsson och hans hustru Karin. Makarna fick tre barn, Märit 1621-1709, Olof och Erik.

Dottern Märit blev Mickel Månssons (Mikael Mårtenssons dotterson) hustru nummer två, men detta äktenskap var barnlöst.

Märtas son Olof Gulliksson f ca 1610 gifte sig med Märta Matsdotter. De fick barnen Brita 1643-1717, Gullik och Karin f omkring 1652, död 1716.

Olofs son Gullik Olofsson, död 1678, gifte sig med Gölin Jonsdotter 1633-1707. Gölins farfars farfar var Olof Nilsson, född omkring 1490 och år 1530 bosatt i Backen, Torp. Gullik och Gölin fick barnen Olof, Jon 1673-1737, Märit 1675-1701 och Anna 1677-1729.

Gulliks son Olof Gulliksson-Lindkvist, f 1670, var gift med Karin Henriksdotter, 1656-1741, född i Borgsjö. – Före äktenskapet fick Olof en son Erik f 1693 med Cecilia Andersdotter. Tillsammans med Karin Henriksdotter fick han sedan barnen Gölin 1699-1759, Märet 1701- 1726, Gullik 1703-1703, Henrik 1704-1704 och 1706-1762.

Olofs son Gullik Olofsson, 1706-1762, gift med Kerstin Jonsdotter, f 1704. Kerstin var både på farfaderns och farmoderns sida släkt med Pär Nilsson (gift med Mikael Mårtenssons ättling Margareta Hansdotter). Kerstin Jonsdotters mor Anna Larsdotter var född i Ulvsjön, Stöde. – Gullik och Kerstin fick barnen Karin 1733-1736, Jonas 1737, Olof 1741, Anita och Jon 1748.

Gulliks dotter Anita Gulliksdotter 1745-1819, gifte sig med Johan Ersson Holmberg 1742- 1811 från Åvikebruk, Tynderö. Åvikebruk anlades i slutet av 1600-talet. Det hade både hytta och hammare och använde malm ända från Västmanland och Dalarna. Johan dog enligt kyrkboken av "ålderdoms bräcklighet" vid 69 års ålder. Anita och Johan fick barnen Johanna f 1768, Kerstin f 1769, Erik f 1771, Catarina f 1774, Märta f 1776, Gullik 1779-1801, Johan 1784-1859 och Brita f 1787. Johan antog efternamnet Holmberg.

Anitas dotter Kerstin Johansdotter, f 1769 gifte sig med Mats Ersson (ättling till Elisabet Mårtensdotter).
 
Mårtensdotter, Brita (I823)
 
1416 XIV:16384 Prästdotter Britta Mårtensdotter
Blev högst 62 år.

Far: XV:32767 Kyrkoherde & hovpredikant Martinus (Mårten) Laurentii (Larsson) (1525 - 1610)
Mor: XV:32768 Elisabeth Carlsdotter (1535 - 1600)

Född: 1563 Torp, Västernorrlands län 1) blästa
Död: 1625 Hackås, Jämtland 2) död 1620 enligt blästa

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med XIV:16383 Länsman, Landsköpman, Ägare av Hov i Hackås Per (Peder) Jönsson Skancke (1580 - 1647)
Barn:
XIII:8192 Britta Persdotter Skancke (Skunck) (1610 - 1666)

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
enl web.comhem.se/robmag/folke/0001/1572.htm
Mårtensdotter, Brita
1580?-1620
Född omkring 1580 i Torp (Y). Död 1620 i Hov, Hackås (Z).

Brita Mårtensdotter. Född omkring 1580 i Torp (Y). Död 1620 i Hov, Hackås (Z).

Gifte och barn
Per (Peder) Jönsson Skancke. Länsman, Hackås. Född omkring 1580 i Hov, Hackås (Z). 1 Död 1647 i Hov, Hackås (Z).
Gift omkring 1605.
Brita Persdotter Skancke. Hustru i Oldberg, Näs sn. Född troligen omkring 1610 i Hov, Hackås (Z). 2 Död troligen 1666.
Kristina Persdotter.
Mårten Persson.
Jens Persson. Bonde i Hov nr 2. Född omkr. 1610 i Hov, Hackås (Z).
Göran (Jörgen) Persson Skancke. Ägare av Hov tillsammans med brodern Jens. Född från 1620 till 1629 i Hackås (Z).
Erik Persson. i Hov.

--------------------------------------------------------------------------------

Björn Espell uppger, född ca 1570 i Hov.
Björn uppger född cirka 1612 i sina "Vikingaanor".

enligt barbronilsson.se/boken/

Brita

Brita Mårtensdotter, den äldsta dottern till Martinus Laurentii, finns omtalad år 1611 som Hustru Brita på Hov i Hackås. Hennes gifte med Per Jensson innebar att hon knöts till den ryktbara Skankeättens jämtländska gren. Makarna bosatte sig på mannens gamla fädernegård, som gått i arv från far till son åtminstone sedan 1200-talet. Den äldsta kända handlingen härom är ett kalvskinnsbrev som förvaras hos Jämtlands museum.

Jämtlandsätten Skanke levde under den norska tiden – före freden i Brömsebro 1645 – under relativt goda ekonomiska villkor. Ättens medlemmar var betrodda länsmän, lagrättsmän, handelsmän och präster. Frälset (som innebär skattefrihet) upprätthölls efter riddaren Örjan Karlsson åtminstone till och med hans sonsons sonson Jens Pedersson Skanke. Efter dennes död bekräftades frälset av länsherren Jens Tillufsen Bielke för änkan och barnen på Hackås skatteting.

Ätten framträder först med bröderna Önd, Karl och Johan Pedersson. Deras far Peder levde i mitten av 1300-talet. Om hans identitet finns det flera teorier. Vapnet med en skank fördes av flera personer som hitintills inte kunnat innefattas i en och samma ätt. Av bevarade sigillavtryck framgår att ätten bar en hjälmprydnad bestående av tre fjädrar, vilket också bekräftas av en ännu bevarad stenflisa i Hackås kyrka. Enligt de Robelin leder hjälmens fjädrar oss till Pommern och Mecklenburg, där ett flertal ätter redan under 1300-talet förde skankvapen med tre fjädrar som hjälmprydnad. Av den pommerska ätten synes en gren Stenvear ha bott i danska Sönderjylland och de Robelin konstaterar att släkten haft flera kontakter med dansk adel och att ämbetsmän och präster av danskt ursprung som verkat i Jämtland har gift in sig i Skankeätten från Hov.

Peders son Karl Pedersson, född omkring 1360, död 1430, var väpnare, gift med Radgerd Kettilsdotter. Han köpte år 1394 gården Solkastada i Hackås i dåvarande Norge. Denne Karl anses vara identisk med ”gamle Karl i Hov”, far till Karlsönerna i Hov. Karl står som första namn i det skuldbrev av den 4 april 1410, där 116 jämtar ”erkänner” att landskapet Jämtland har en skuld på 600 mark till Uppsala domkyrka och drottning Margareta.

Karls gravsten fick ett antal år tjäna som trappsten till Hackås kyrkas vapenhus. Kyrkan uppfördes på 1100-talet som gårdskyrka till Jörn-Jönsgården i Hov och torde vara den äldsta bevarade i hela Norrland. Om Hackås kyrka skrev Abraham Hulpers: ”Kyrkan av sten, som war trång och mörk med Torn, samt en af de äldsta i Landet, blef så bristfällig, at den nyligen måste utwidgas på westra sidan genom Per Olsson i Dillne, och är nu ibland Landets prydlige kyrkor. Redan 1750 bygdes här en ny Klockstapel, hwvarefter det gamla Kyrkotornet började at nedtagas, men föll af sig sjelf, dock utan att någon derwid blef skadad. Denna kyrka hade förut öfver allt Bibliska målningar inuti med årtal 1601. Här förwaras ännu rökelsekar af Metall, äfven Riddaren Skonks Wapen, Wärja, och ovanligt stora Sporrar, samt en Slida af Järn eller fodral åt et forntidens gewär kalladt Punart. Twänne Grafstenar, samma Familie tillhörige, hwarpå står dess Wapen (et Lår) blefwo sönderslagne wid Tornets nedfallande.”

Karl Pederssons gravsten upptecknades 1829 av N J Ekdahl. Trots att den redan då var ”skadad genom gående öfver honom” lyckades Ekdahl anteckna inskriften, som i översättning lyder: ”Här vilar Carolus Petri i Hov som avled år 1430 på St Sophias dag” (15 maj).

Karls son, riddaren Örjan Karlsson, född omkring år 1400, torde vara den mest kände av Skankarna från Jämtland. Han var Karl VIII.s (Karl Knutsson Bonde) härförare vid ett angrepp på Tröndelagen 1452. I brist på understöd från kungen drog han sig tillbaka inför hotet från kung Kristian. År 1453 anförde han ett nytt fälttåg till Tröndelagen men blev fördriven av danskarna. I den tronstrid som uppstått mellan kungarna Karl och Kristian (krönt till norsk kung 1450) valde Örjan att ta parti för Karl och flydde till Stockholm, där han tillsammans med två andra utsågs till slottsloven. Vid Kristians belägring 1457 tilfångatogs han. Enligt en förteckning omkring 1790, upprättad av J G Sack, var ”Jöran Carlsson” riksråd 1458, vilket dock ej kunnat styrkas. Vid en sammansvärjning 1463 utpekades bland andra Örjan och blev satt i fångtornet: ”Herr Örjan Kalsson, den sköna man, förty ärkebiskopen rädes han.” (K Hagnell, Sturekrönikan 1452-1496, Stockholm 1941). Han återvände till Jämtland omkring 1469 och dog där 1474.

Hembygdsföreningen i Hackås lät år 1978 resa en minnessten över riddaren Örjan Karlsson. En annan ättemedlem som avancerade till högfrälset var Örjans brorson biskopen Karl Jensen, Hamar, senare med tillnamnet Jemt.

Örjans son Karl Örjansson var väpnare. Han föddes omkring 1440 och dog 1484. En flisa av hans gravsten finns kvar i korabsidens golv i Hackås kyrka. Delar av vapnet och hjälmprydnaden kan urskiljas. Av Göran Pedersson i Hov får vi i ett brev ställt till Samuel Skunck 1675 veta att ”stora likstenen med Skunckewapn pågräfvet” redan då fanns på Hackås kyrkogård. Dess latinska inskrift löd i översättning: ”Här ligger Carolus Georgii, herre till Hov och Billsta, som avled 1434” (1474).

Namnet på Karl Örjanssons första hustru är ej känt. Makarnas son Örjan Karlsson föddes omkring 1470. ”Yrian i Hof” blev också han väpnare. Han gifte sig före 1529, men brudens namn är okänt. Fale Burman skrev omkring år 1800: ”Skuncken, som bodde på Hof i Hackås 1490, förde stor stat. När han stod brudgum i Hackås kyrka var rött kläde utbrett på vägen. Norske ståthållaren Vincenc Lunge skrev 1529 ett brev till Örjan och berömde hans förhållningssätt gentemot ärkebiskop Olofs försök att tvinga ståthållaren att överge länet samt tackade vidare för den goda förplägnad och allt gott som blev honom bevisat så han senast var i Jämtland.

Örjans son Peder Örjansson var född omkring 1515. Han var länsman i Hackås och benämns år 1546 också lagrättsman. Hustruns namn var Kirstin, enligt min källa sannolikt dotter till Nils Björnsson och hans hustru Sigrid i Enånger (X). Kristin ”levde enka” 1554 och hövitsmannen över Jämtland Jens Tillufsen Bielke ”tog henne och hennes barn i sitt hägn för deras gods och penningar i Hof”.

Peders son Jens Pedersson var född omkring 1540 och länsman i Hackås 1568-1583. Hustrun hette Gullov Mogensdotter.

Deras son Peder/Per Jensson född omkring 1570 blev alltså Brita Mårtensdotters make. Han var länsman liksom fadern och bodde på fädernegården, som han ägde endast till hälften. Han arrenderade den andra halvan, som blivit indragen till kronan 1613 efter Baltzarfejden.

Med Baltzarfejden förhöll det sig så att Karl IX år 1611 låtit svenska trupper under befäl av Baltzar Bäck fördriva de dansk-norska styrkorna i Jämtland. Jämtarna visade sig inte särskilt villiga att bistå den dansk-norska hären. Nu tvingades de i stället med ibland tämligen grymma metoder att svära svenskarna sin trohet. De som flytt tilläts återvända till sina gårdar om de gav sig under Sverige. Karl IX dog samma år och efterträddes av Gustav II Adolf , som försökte få slut på laglösheten efter krigsslutet och bestraffade de knektar som plundrat och bränt i landskapet. Emellertid kom kriget att avgöras på helt andra platser och vid freden i Knäred 1613 kom Jämtland och Härjedalen åter under dansk-norskt herravälde. En rättegång som hölls i Danmark mot jämtländska ”skälmar och landsförrädare” resulterade i att Kristian IV lät undersöka varje gård i varje tingslag i Jämtland. Hans slutsats blev att praktiskt taget hela befolkningen kunde beskyllas för landsförräderi. Flertalet gårdsägare fick sitta kvar men ägorätten togs ifrån dem och de blev arrendatorer på sina egna gårdar. De som flytt till Norge under kriget gick dock fria från påföljder. Först efter freden i Brömsebro återfick de jämtländska bönderna sina bördehemman efter en resolution utfärdad av drottning Kristina.

Minnet av Skankesläkten hölls länge levande i Jämtland. E. Tryggdal skriver 1772: ”Allenast har här en lång tid florerat en berömlig och namnkunnig Skunckeätt, som i Hackås socken haft deras säten och gods, Hof benämnt.”

I likhet med många andra vapenförande ätter upptog man inom släkten ättenamnet Skanke som släktnamn i slutet av 1500-talet. Det verkar som om namnet fick en sämre klang på 1700- talet, möjligen på grund av en vanhedrande visa över dragonen Erik Månsson Skånke, där en vers handlar om hur Skåncken krupit in genom fähusgluggen på sin jakt efter pigorna. Först på 1900-talet kom namnet åter i bruk bland de jämtländska ättlingarna.

Av Skankeätterna är det endast lågfrälseätten från Jämtland som med säkerhet fortlever på svärdssidan. Ätten är av uradel, med vilket menas att släktmedlemmarna före 1536 har beteckningar, som t.ex. riddare, väpnare, frie Maend samt att de av sin samtid angivits ”hava frihed och frelse”. Ätten kom sannolikt från Danmark till Norge. Det är med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader inte osannolikt att den har sitt ursprung från en släktgrupp i Pommern som redan på 1300-talet förde skankevapen.

Brita Mårtensdotter f 1563 gifte sig alltså med Per/Peder Jensson Skanke f 1570 och makarna bosatte sig i mannens gamla fädernegård i Hov. Makarna fick flera barn, varav dottern Märta och sonen Lars f 1595, (överstelöjtnant vid Västerbottens regemente, död i Pommern 1652) enligt Roger de Bergelin finns noterade i prosten Rydholms arkiv.

Britas make synes ha varit en man med hårda nypor. Enligt min källa hade en Jon Einersson pantsatt sin gård i Östnår till Peder Jensen för 36 dlr. Peder nekade senare att låta Jon inlösa gården och drev honom ifrån sig med skällsord så att Jon gick därifrån gråtande, varefter Peder sålde hans gård till andra. Jon hade tjänat under norske kaptenen Anders Örum som fältpipare under Baltzarfejden, något som möjligen kan förklara Peders hållning.

Britas dotter Märta Pärsdotter Skanke f ca 1585 gifte sig med Gullik Olofsson, född ca 1580, son till Olof Jönsson och hans hustru Karin. Makarna fick tre barn, Märit 1621-1709, Olof och Erik.

Dottern Märit blev Mickel Månssons (Mikael Mårtenssons dotterson) hustru nummer två, men detta äktenskap var barnlöst.

Märtas son Olof Gulliksson f ca 1610 gifte sig med Märta Matsdotter. De fick barnen Brita 1643-1717, Gullik och Karin f omkring 1652, död 1716.

Olofs son Gullik Olofsson, död 1678, gifte sig med Gölin Jonsdotter 1633-1707. Gölins farfars farfar var Olof Nilsson, född omkring 1490 och år 1530 bosatt i Backen, Torp. Gullik och Gölin fick barnen Olof, Jon 1673-1737, Märit 1675-1701 och Anna 1677-1729.

Gulliks son Olof Gulliksson-Lindkvist, f 1670, var gift med Karin Henriksdotter, 1656-1741, född i Borgsjö. – Före äktenskapet fick Olof en son Erik f 1693 med Cecilia Andersdotter. Tillsammans med Karin Henriksdotter fick han sedan barnen Gölin 1699-1759, Märet 1701- 1726, Gullik 1703-1703, Henrik 1704-1704 och 1706-1762.

Olofs son Gullik Olofsson, 1706-1762, gift med Kerstin Jonsdotter, f 1704. Kerstin var både på farfaderns och farmoderns sida släkt med Pär Nilsson (gift med Mikael Mårtenssons ättling Margareta Hansdotter). Kerstin Jonsdotters mor Anna Larsdotter var född i Ulvsjön, Stöde. – Gullik och Kerstin fick barnen Karin 1733-1736, Jonas 1737, Olof 1741, Anita och Jon 1748.

Gulliks dotter Anita Gulliksdotter 1745-1819, gifte sig med Johan Ersson Holmberg 1742- 1811 från Åvikebruk, Tynderö. Åvikebruk anlades i slutet av 1600-talet. Det hade både hytta och hammare och använde malm ända från Västmanland och Dalarna. Johan dog enligt kyrkboken av "ålderdoms bräcklighet" vid 69 års ålder. Anita och Johan fick barnen Johanna f 1768, Kerstin f 1769, Erik f 1771, Catarina f 1774, Märta f 1776, Gullik 1779-1801, Johan 1784-1859 och Brita f 1787. Johan antog efternamnet Holmberg.

Anitas dotter Kerstin Johansdotter, f 1769 gifte sig med Mats Ersson (ättling till Elisabet Mårtensdotter).
 
Mårtensdotter, Prästdotter Brita (I823)
 
1417 Ystad Sankta Maria AI:28, 1850-1855, pag.455
===========================================================
Fäherdehuset
Nattman Widrich Larsson f. 1819 36/5 Torrlösa
Hustr, Anna Greta Brolin f. 1807 Mellby
S. Anders Peter f. 1830 27/9 Ystad
Carl Johan Davidsson f. 1832 29/12 "
Otto Widrich f. 1839 26/2 " död 21/8 55
August f. 1841 16/9 "
Frans f. 1843 20/9 " död 4/8 53
i Cholera
Dtr. Gustava Elisa f. 1836 30/12 "
-----------------------------------------------------------
Ystad Sankta Maria AI:31, 1856-1861, pag.292
===========================================================
Nya Nattmanshuset
Nattman Widrich Larsson f. 1819 36/5 Torrlösa
Hustr, Anna Greta Brolin f. 1807 Mellby
S. Carl Johan Davidsson f. 1832 29/12 Ystad nedfl.58 lyst 13/4 58 m
Pig Sophia Holmquist
August f. 1841 16/9 "
Dtr. Gustava Elisa f. 1836 30/12 " till Snöftarp

Dr. Carl Johan Davidsson f. 1832 29/12 " till Bara 17/12 60
H. Sophia Holmquist f. 1834 11/2 " fr,p.35, 1858
-----------------------------------------------------------
 
Larsson, Nattman Vidrik (I415)
 
1418 Ystad Sankta Maria AI:43 1872-1877 pag.985
---------------------------------------------------------
Nattmanshuset
Nattman Pål Davidsson f. 24 13/4 YSM
Hustru Maria Christiansdotter f. 24 23/7 ibm
son Gustaf Adolf (ej confirm.)f. 46 5/1 ibm fästn.fånge
t. p.1089 75
son Anders f. 53 25/7 ibm t. p 1089 75
son Johannes f. 69 12/1 ibm
Dtr.Katrina f. 50 9/12 ibm
Dtr. Elna Christina f. 60 6/4 ibm
Dtr. Anna f. 64 13/6 ibm
Katrinas dtr. Johanna f. 69 28/8 ibm
=========================================================
Ystad Sankta Maria AI:43 1872-1877 pag.1089
---------------------------------------------------------
Arb. Gustaf Adolf Davidsson f. 46 5/1 YSM fr.p.985 75
do. Anders Davidsson f. 53 25/7 ibm fr.p.985 75
=========================================================
Ystad Sankta Maria AI:49 1872-1877 pag.1341
---------------------------------------------------------
Arb. Gustaf Adolf Davidsson f. 46 5/1 YSM fr.p.985 75
1886 hemfrid från Landm. gm
Lundh Eml. Göteborg till p.
1308 1888
do. Anders Davidsson f. 53 25/7 ibm fr.p.985 75
=========================================================
Ystad stadsförsamling AI:3 1887-1893 pag.985
---------------------------------------------------------
Nattmanshuset
Nattman Pål Davidsson f. 24 13/4 YSM fr.p 1680 88
Hustru Maria Christiansdotter f. 24 23/7 ibm
son Johannes Sjöman f. 69 12/1 ibm till sjöss
86, till p.
1817 89
son Gustaf Adolf Arb, Sjöman f. 46 5/1 ibm fr.p.1341 88
varit utrikes
många år till
p. 1747 90
=========================================================
Ystads stadsförsaml.AI:4,1887-1893, pag.1747
---------------------------------------------------------
Gustaf Adolf Davidsson arb f.46 5/1 Yst fr.p.1308 90
Dömd Yst.R 91 2/2
till 1 års van-
frejd fr. den 5
april 91
varit utrikes i
många år till
p.1308 91
=========================================================Utdrag ur Ystad Kronohäkte D3A:7 1890-1891, bild 920

No.|Ankomst |Namn |Ålder mm. | Signalement
=========================================================29 |20 jan. |Gustaf Adolf |44 år,född den| Ljusthår,blå
| |Davidsson |5/1 46 och le-| ögon,rak näsa
| | |vandes i Ystad| rundlagt ansik
| | |arb. Sjöman | te, klen kropp
| | | | längd 1,68 m
| | | | har ett ärr
| | | | vid högra tin-
| | | | ningen.
---------------------------------------------------------
Anledning | Domstol |Domstolsutslag
=========================================================
Stöld | På rannsakning |År 1891 den 5 februari ank.
Stadsfiskal| inf. Ystads R.R|och delgavs Ystad rådhusr.
Elfström | den 20/1 91 och|den 2 februari varigenom
| förklarad skyl-|fången, jämlikt 20 kap.1och
| dig genast trä-|4 §§ samt 20 kap.19 §, döm-
| i häkte. |des att för tillgrepp av 2
| den 26/1 91 |till 18 kronor och 40 öre
| |värderade st. fläsk såsom
| |för 1:a resan stöld hållas
| |till straffarbete i 2 måna-
| |der,samt att i 1 år vara
| |förlustig medborgerl. för-
| |troende.
---------------------------------------------------------
Straff, början|Medhavda pengar |Avgång från fängelset
och slut |och persedlar |
=========================================================
Började 2 mån.|Mössa;1,50 |1891 den 5 April
straffarbete |väst;0,50, 2 p |Frigiven.
den 5/2 1891; |byxor; 2,0 |
skall sluta d.|2 p strumpor;1,0 |
5/4 1891 |2 skjortor 2;2,0 |
|träbottnar; 0,75 |
|kniv, Arbetsför- |
|tjänst 2,54 |
=========================================================Ystads stadsförsaml.AIIa:8,1899-1905, pag.1338
---------------------------------------------------------
Gustaf Adolf Davidsson arb f.46 5/1 Yst ej Konf.till
p.1705 14/6 02
=========================================================
Ystads stadsförsaml.AIIa:22,1905-1910, pag.1705
Gustaf Adolf Davidsson arb f.46 5/1 Yst ej Konf.död 07 26/5
=========================================================
Ystads stadsförsaml.FI:2 pag.185
---------------------------------------------------------
1907
den 26 maj Avled Gustaf Adolf Davidsson, arb.å Arbetshuset
född 1845 den 5 januari, 61år 4mån 21d gammal i lungsot. Han begravdes den 29 maj 1907. boendes se Hfl. pag.1705  
Davidsson, Gustaf Adolf (I662)
 
1419 Ystad Sankta Maria AI:43 1872-1877 pag.985
Nattmanshuset
Nattman Pål Davidsson f. 24 13/4 YSM
Hustru Maria Christiansdotter f. 24 23/7 ibm
son Gustaf Adolf (ej confirm.)f. 46 5/1 ibm fästn,fånge
till p.1089 75
son Anders f. 53 25/7 ibm till p 1089 75
son Johannes f. 69 12/1 ibm
Dtr.Katrina f. 50 9/12 ibm
Dtr. Elna Christina f. 60 6/4 ibm
Dtr. Anna f. 64 13/6 ibm
Katrinas dtr. Johanna f. 69 28/8 ibm
=========================================================
Ystad Sankta Maria AI:43 1872-1877 pag.1089
Arb. Gustaf Adolf Davidsson f. 46 5/1 YSM fr.p.985 75
do. Anders Davidsson f. 53 25/7 ibm fr.p.985 75
=========================================================
Ystad Sankta Maria AI:49 1872-1877 pag.1341
---------------------------------------------------------
Arb. Gustaf Adolf Davidsson f. 46 5/1 YSM fr.p.985 75
1886 hemfrid från Landm. gm
Lundh Eml. Göteborg till p.
1308 1888
do. Anders Davidsson f. 53 25/7 ibm fr.p.985 75
========================================================= 
Davidsson, Anders (I668)
 
1420 Ystad St. Maria församling C:10 1826-1839, pag.383
Födda 1836
Dec. 30 föddes å nya nattmanshuset och den 3 jan. 1837
döptes nattmansenkan Anna Greta Brolins dotter
som kallades Gustafva Elisa.
Vittnen: Samskemak. ges.Peter Andersson och
dess hustru Elna som frambar barnet.
 
Davidsson, Gustafva Elisa (I297)
 
1421 Ystads kronohäkte (M) D3A:4, 1884-1885, bild 1290

No. | Ankomst |Namn | Ålder/födelseort| Signalement
===========================================================
85 |1885 25/4 | Ola(Olaus)|16 år, född o bor|Svart hår blå
| | Brolin |i Eljaröd Sn (L) |ögon, ovalt
| | |Yngling |ansikte,5 fot
| | | |8 tum lång.
-----------------------------------------------------------
Anledn. till|Domstol | Persedlar och |Avgång
häktning | | penningar |
===========================================================
Stöld |Färs Härads Rätt
Inf. av Kr. |
Sjöström |
===========================================================
Andrarum AI:6, 1891-1898, pag.135
Ilstorp No.1
1/1024 mt,Äg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd fr.
Eljaröd pag 161 11/9 1893,
Confirmerad den 15/4 1894
genom Färs Häradsrätts ut-
slag d. 30/5 1888, dömd för
1.sta resan snatteri
Värnpliktig No, 159 8/1889
Hustru Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 i Hedeskoga
gift 23/6 1894, från
Skivarp do., Lysning till
äktenskap med varandra
13/5 1894
o.ä.d Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby
o.ä.d Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum
d Selma f. 1896 14/2 ibm.

Samtliga flyttade till pag. 161 6/11 1896
================================================================
Andrarum AI:6, 1891-1898, pag.161
Ilstorp No.7
Husäg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd g.23/6 94 *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
o.ä.d Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
o.ä.d Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
*) från pag. 135 6/11 1896

================================================================
Andrarum AIIa:1, 1899-1908, pag.193
Ilstorp No.7 Hus
Husäg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
d.Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
*) till pag. 162 17/11 1904
================================================================
Andrarum AIIa:1, 1899-1908, pag.162
Ilstorp No.1 Äges av Anders Larsson i Brandstad
Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
d.Matilda f. 1892 30/6 Hvitaby *
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
*) från pag. 193 17/11 1904
================================================================
Andrarum AIIa:2, 1899-1908, pag.155
Ilstorp No.1 Äges av Anders Larsson i Brandstad
Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94 * Genom Färs Häradsrätts utslag den 30/5 1888, dödm för 1sta resan snatteri. *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
H.Matilda Olausson Brolin f. 1892 30/6 Hvitaby **
vigd 26/10 1909, Lysning till äktenskap med Husaren Gottfrid August Alexander Carlsson fr. Skepparlöv församl. den 29 augusti 1909, vigd med ovannämnda 26/10 1909
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Selma f. 1896 14/2 ibm. d. 13/8 1912 i Scharlakansfeber 16 år gl.
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
d. Ruth f. 1909 10/11 ibm. *
Hustrun Matilda Olausson Brolins
s. Bror Edvin f. 1909 10/10 Skepparlöv **
*) till Lövestad 19/11 1912
**)till Skepparlöv 1/11 1909
================================================================
Lövestad AIIa:4, 1906-1913, pag.533
Ry No.6
Hus Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94, f.d. lantbrukare *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga *
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
d.Ruth f. 1909 10/11 ibm. *
d.Selma Dagmar f. 1912 26/11 Lövestad
*) från Andrarum 21/11 1912
================================================================
Lövestad AIIa:6, 1913-1926, pag.581
Ry No.6
Hus Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd vigd 23/6 94, f.d. lantbrukare *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga d.7/6 1914
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
d.Ruth f. 1909 10/11 ibm. *
d.Selma Dagmar f. 1912 26/11 Lövestad
*) till pag.74 1/8 914
================================================================
Lövestad AIIa:6, 1913-1926, pag.74
Veingetorp No.2
Hus Eg.Olaus Christiansson Brolin f.67 27/12 Eljaröd till pag.720 17
d.Anna Helena f.94 9/2 Andrarum rad 21
14 23/11
d.Johanna Gustafva f.98 14/3 ibm.
o.ä.d Antonia Heredina Vilhelminaf.17 22/6 Lövestad
d.Martha Magdalena f.00 30/3 Andrarum
s.Johan f.02 26/7 ibm.
s.Fritz f.04 11/6 ibm.
d.Sanda Maria f.06 3/2 ibm.
d.Ruth f.09 10/11 ibm.
d.Selma Dagmar f.12 26/11 Lövestad
Inhs Emil Johan Oskar Karlsson fiskhandl. f.92 4/4 * Hjärnarp, från Jämshög 14 1/8, vigd 18/11 1914 med
H. Anna Helena Brolin f. 94 9/2 Andrarum *
S, Hugo Reinhold f. 14 25/7 Lövestad *
*) till Ystad 4/11 1915
================================================================
Lövestad AIIa:7, 1916-1940, pag.720??????????????????
Heingetorp No.2
Hus Eg.Olaus Christiansson Brolin f.1867 27/12 Eljaröd till pag.720 17 *
H.Augusta Wilhelmina Carlsdtr f.1875 14/4 Hedeskoga d.7/6 1914
d.Anna Helena f. 1894 9/2 Andrarum *
d.Johanna Gustafva f. 1898 14/3 ibm. *
d.Martha Magdalena f. 1900 30/3 ibm. *
s.Johan f. 1902 26/7 ibm. *
s.Fritz f. 1904 11/6 ibm. *
d.Sanda Maria f. 1906 3/2 ibm. *
d.Dagmar f. 1908 19/1 ibm. *
d.Ruth f. 1909 10/11 ibm. *
d.Selma Dagmar f. 1912 26/11 Lövestad
*) till pag.74 1/8 914
================================================================ 
Christiansson Brolin, Olaus (I395)
 
1422 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Pålsdotter Davidsson, Catharina (I667)
 
1423 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Pålsdotter Davidsson, Catharina (I667)
 
1424 Ystads Sankta Maria AI:37, 1865-1869, pag.924

Dräng Carl Johan Davidsson f.1832 29/12 Y.S.M. Fästning för
slagsmål
H.Sofia Holmquist f.1934 11/2 ibm Rymd
===========================================================
Ystads Sankta Maria AI:37, 1865-1869, pag.924
Revhusen No.15
Dräng Carl Johan Davidsson f.1832 29/12 Y.S.M. på fästning för
slagsmål o dråp
Livstids fästning
H.Sofia Holmquist f.1934 11/2 ibm Rymd, Frånskild
och gift i Danmark
=========================================================== 
Davidsson, Nattman i Ystad, dräng hos brodern Pål. Carl Johan (I411)
 
1425 Ystads Sankta Maria AI:37, 1865-1869, pag.924

Dräng Carl Johan Davidsson f.1832 29/2 Y.S.M. Fästning för
slagsmål
H.Sofia Holmquist f.1934 11/2 ibm Rymd
========================================================= 
Davidsson, Nattman i Ystad, dräng hos brodern Pål. Carl Johan (I411)
 
1426 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Davidsson., Frans Vilhelm (I814)
 
1427 Ystads Sankta Maria C:3 (1748-1768) Bild 126 / sid 121
Torrlösa C:2 (1729-1800) Bild 85
Malmö Sankt Petri FI:2 (1728-1788) Bild 1010 / sid 191
Ystads Sankta Maria F:5 (1772-1815) Bild 51 / sid 45
Västerstad CI:1 (1736-1789) Bild 23 / sid 15  
Johansdotter, Anna Kristina (I835)
 
1428 Ystads Sankta Maria F:10,1863-1875, pag.1

1863
1 januari dog och 7 januari begravdes Wallackaren Widrik
Larssons hustru Anna Greta
Brolin, 55 år 1 mån 2 dgr gl.
Avled i lunginflamation. 
Brolin, Anna Greta (I408)
 
1429 Ystads stadsförsamling (M) AI:9, 1893-1899 pag,2121

Johannes Davidsson f. 69 12/1 YSM Ysjömh 90 2120 00
==========================================================
Ystads stadsförsamling (M) AIIa:12, 1899-1908 pag,2120

Johannes Davidsson f. 69 12/1 YSM Ysjömh 90 fr. p. 2120
se Obef.b.år1911 
Davidsson, Johannes (I674)
 
1430  

Källor
Landskrona stadsförsamling CI:4 (1757-1768) Bild 163 / sid 155
Torrlösa C:2 (1729-1800) Bild 85
Malmö Sankt Petri FI:2 (1728-1788) Bild 1010 / sid 191
Ystads Sankta Maria F:5 (1772-1815) Bild 51 / sid 45
Västerstad CI:1 (1736-1789) Bild 23 / sid 15  
Johansdotter, Johanna (I839)
 
1431  

Källor
Örsjö CI:2 (1843-1860) Bild 42 / sid 77
Katslösa CI:2 (1702-1812) Bild 14 / sid 19
Örsjö FI:1 (1861-1893) Bild 27
Ystads Sankta Maria C:4 (1748-1820) Bild 21 / sid 15
Solberga C:3 (1817-1861) Bild 81 / sid 153
Ystads Sankta Maria C:3 (1748-1768) Bild 56 / sid 50
Lilla Isie C:1 (1764-1830) Bild 164 / sid 162
Köpinge C:1 (1752-1793) Bild 144 / sid 136
Ystads Sankta Maria F:5 (1772-1815) Bild 51 / sid 45
Ystads Sankta Maria F:5 (1772-1815) Bild 75 / sid 69
Ystads Sankta Maria C:5 (1748-1812) Bild 46 / sid 42
Skivarp C:2 (1814-1845) Bild 34 / sid 59
Örsjö FI:1 (1861-1893) Bild 49  
Karlsdotter, Anna (I852)
 

      «Föregående «1 ... 25 26 27 28 29


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding ©, v. 11.1.2, skapad av Darrin Lythgoe 2001-2020.