Skriv ut Lägg till Bokmärke

Noteringar


Träd:  

Träffar 151 till 200 av 1,431

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 ... 29» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
151 År 1692 finns en Joseph Johansson som ryttare nr 35, för Skirö Skogsgård , under Östra Härads kompani, till-
hörande Smålands kavalleriregemente. Kompaniet bestod av ryttare från södra delen av Östra härad och
några angränsande socknar bl.a. Skirö. År 1701 följde Joseph med regementet ut i krig, ett krig som skulle
bli det ett av de blodigaste krigen i svensk historia och sluta med nederlag år 1709 vid Poltava.

Under dessa fälttåg stiger Joseph i graderna, i oktober år 1702 avancerar han till 3:e Korpral och i september
året därpå till 1:e korpral, det är också i samband med detta som han antager namnet Wikman. Joseph dör
någon gång efter år 1706 i Ryssland, troligast i fångenskap efter slaget år 1709.

Redan vid lunchtid denna ödesdag, den 28 juni 1709, hade drygt 8 000 svenska soldater fallit och nära
2 600 blivit tillfångatagna. Tre dagar senare kapitulerade ytterligare 13 000 soldater och nästan 7 000 civilister
vid Perevolotjna som, även de, hamnade i rysk fångenskap när de blev tillfångatagna i samband med att de
försökte korsa floden Dnepr för att undkomma ryska hären.

Några av de svenska soldaterna lyckades ta sig över emedan huvuddelen av styrka blev tillfångatagna och
satta i ryskt fängelse där de flesta dog endast 4 000 skulle få återse sitt hemland. Eftersom det inte finns några
uppgifter om döda och fängslade får vi aldrig veta vad som hände mrd Joseph Wikman och hans mannar.
Den 26 mars år 1748 avled Josephs änka ”Corporalskan ” Elisabeth Olofsdotter i Rackarberg, Skirö socken
90år gammal och begrovs den 4 april.
 
Wikman, Ryttare, korpral Joseph Johansson (I2625)
 
152 År 1692 finns en Joseph Johansson som ryttare nr 35, för Skirö Skogsgård , under Östra Härads kompani, till-
hörande Smålands kavalleriregemente. Kompaniet bestod av ryttare från södra delen av Östra härad och
några angränsande socknar bl.a. Skirö. År 1701 följde Joseph med regementet ut i krig, ett krig som skulle
bli det ett av de blodigaste krigen i svensk historia och sluta med nederlag år 1709 vid Poltava.

Under dessa fälttåg stiger Joseph i graderna, i oktober år 1702 avancerar han till 3:e Korpral och i september
året därpå till 1:e korpral, det är också i samband med detta som han antager namnet Wikman. Joseph dör
någon gång efter år 1706 i Ryssland, troligast i fångenskap efter slaget år 1709.

Redan vid lunchtid denna ödesdag, den 28 juni 1709, hade drygt 8 000 svenska soldater fallit och nära
2 600 blivit tillfångatagna. Tre dagar senare kapitulerade ytterligare 13 000 soldater och nästan 7 000 civilister
vid Perevolotjna som, även de, hamnade i rysk fångenskap när de blev tillfångatagna i samband med att de
försökte korsa floden Dnepr för att undkomma ryska hären.

Några av de svenska soldaterna lyckades ta sig över emedan huvuddelen av styrka blev tillfångatagna och
satta i ryskt fängelse där de flesta dog endast 4 000 skulle få återse sitt hemland. Eftersom det inte finns några
uppgifter om döda och fängslade får vi aldrig veta vad som hände mrd Joseph Wikman och hans mannar.
Den 26 mars år 1748 avled Josephs änka ”Corporalskan ” Elisabeth Olofsdotter i Rackarberg, Skirö socken
90år gammal och begrovs den 4 april.
 
Wikman, Ryttare, korpral Joseph Johansson (I2625)
 
153 År 1706 vigdes Hans Jonsson med Anna Jonsdotter, född 1663 i Järkvissle, Liden
och död i juni 1744i Sillre, hon begrovs den 3 juni. Hans och Anna fick ett barn som är
känt, dottern Anna Hansdotter, som föddes i augusti 1708 och döptes den 30 augusti
1708 i Liden (Y).
 
Jonsson, Bonde Hans (I3187)
 
154 År 1706 vigdes Hans Jonsson med Anna Jonsdotter, född 1663 i Järkvissle, Liden
och död i juni 1744i Sillre, hon begrovs den 3 juni. Hans och Anna fick ett barn som är
känt, dottern Anna Hansdotter, som föddes i augusti 1708 och döptes den 30 augusti
1708 i Liden (Y).
 
Jonsson, Bonde Hans (I3187)
 
155 År 1720 övertog Johan gården i Tjärnsjön, som hade beteckningen no.1, efter sin far. Granström, Bonde Johan Gustafsson (I326)
 
156 År 1720 övertog Johan gården i Tjärnsjön, som hade beteckningen no.1, efter sin far. Granström, Bonde Johan Gustafsson (I326)
 
157 Är 1890 vid 44 års ålder listad som inhysehjon. Änka, mor i familjen.
Bor i Lillehems by, Maglehem med dottern Gustafva.
Gifter sig 14/2 1890 med arbetaren Pehr Månsson i Lillehems by
Lever år 1900 vid 54 års ålder som inhysehjon i Olseröd, Maglehem.
 
Brolin, Anna Nilsdotter (I233)
 
158 ÄR HAN FAR TILL MARGIT?
I födelselängden för Ystad 1915 finns Margit Ingeborg Persson upptagen som född den 18/10, vilket överensstämmer med dödboken. Där har också angivits att fadern är okänd. Modern Anna Alfrida Alm, är vid tidpunkten mantalsskriven Knislinge och reser tillbaka dit redan en månad efter barnafödandet. Hon har uppenbarligen haft anställning i Ystad och där blivit gravid och fått barn.Margits halvbror Bertil Didriksson är ganska övertygad om att Margit hade samma far som sin syster Elsa. Som ung fick Margit höra av sin mor Anna Alfrida, att hon var lik Axels mor. Enligt Margits äldsta dotter Gun skall Margit ha trott att Axel Persson var hennes far men då han dog var det endast Elsa som ärvde honom.
Skiljer sig från Anna Alfrida 6/3 1922.

Vigsel Skurup 1916
 
Persson, Axel Edvard (I403)
 
159 Arbetare, f d nattman, valackare
=========================================================
Ystads Sankta Maria AI:34, 1861-1865, pag.639
Revhusen

Nattman Enkl. Vidrik Larsson f. 1819 6/5 Torrlösa
H. Anna Greta Brolin f. 1807 10/11 Mellby död 1/1 63
S. August Larsson f. 1841 16/9 Y.S.M.
H. Katrina Brolin f. 1839 11/9 Fogeltofta fr. Hörröd 63
o.ä.d. Johanna f. 1862 20/1 Maglehem
begges S. Otto f. 1864 27/5 Y.S.P.
Dr. Carl Johan Davidsson f. 1832 29/2 Y.S.M.
H. Sophia Holmquist f. 1834 11/3 ibm

inh.Pig,Johanna Maria Carlsdtr f.1827 25/9 Widtsköfle fr.Christianstad
62 till Revhusen
No.10, 63
oä.S.Carl f. 1855 1/2 Wallby fr. Wallby 62
oä.S.David f. 1863 21/7 Y.S.M. död 28/7 63,
=========================================================
Ystads Sankta Maria AI:37, 1865-1869, pag. 924
S. August Larsson f. 1841 16/9 Y.S.M.
H. Katrina Brolin f. 1839 11/9 Fogeltofta
o.ä.d. Johanna f. 1862 20/1 Maglehem
begges S. Otto f. 1864 27/5 Y.S.P.
Gustaf Adolf f. 1866 21/3 Y.S.M.
S. Wilhelm f. 1868 27/10 Y.S.M.
=========================================================
Ystads Sankta Maria AI:40, 1869-1872, pag. 978
S. August Larsson f. 1841 16/9 Y.S.M.
H. Katrina Brolin f. 1839 11/9 Fogeltofta
o.ä.d. Johanna f. 1862 20/1 Maglehem
bägges son Otto f. 1864 27/5 Y.S.M.
" Gustaf Adolf f. 1866 21/3 " död 25/9 69
" Wilhelm f. 1868 27/10 "
Gustaf Adolf f. 1871 28/7 "  
Vidriksson Larsson, Arbetare, f d nattman, valackare. August (I417)
 
160 Arbetaren Erik Olof Sehlin, född 6 augusti 1876 i Vivstavarv, Timrå socken. Frikallad 1897. Vigdes den 10
december 1904 med Hilma Fredrika Hålén, född 13/6 1884 på Alnön. Erik och Hilma fick barnen, Karl
Olof Sixten född 19/6 1905, Bror Erik född 14/12 1906 död 7/12 1907, Knut Sigfrid född 1/11 1908,
Margit Katarina född 24/1 1912, Sven Erik Gösta född13*/2 1916, Nils Fredrik född 9/1 1921 och Karin
Majvor född 17/7 1924.
 
Sehlin, Erik Olof (I2886)
 
161 Arbetaren Erik Olof Sehlin, född 6 augusti 1876 i Vivstavarv, Timrå socken. Frikallad 1897. Vigdes den 10
december 1904 med Hilma Fredrika Hålén, född 13/6 1884 på Alnön. Erik och Hilma fick barnen, Karl
Olof Sixten född 19/6 1905, Bror Erik född 14/12 1906 död 7/12 1907, Knut Sigfrid född 1/11 1908,
Margit Katarina född 24/1 1912, Sven Erik Gösta född13*/2 1916, Nils Fredrik född 9/1 1921 och Karin
Majvor född 17/7 1924.
 
Sehlin, Erik Olof (I2886)
 
162 Arbetaren Frans Oscar Jonsson, föddes den 23 april 1856 i Rumskulla, avled den 22 februari 1899. I
november 1878 flyttar Frans Oskar till backstugan Sjöstugan i Hylta, där hans blivande hustru änkan
Anna Kristina Gustavsdotter var bosatt sedan tidigare. Samma år den 21 december gifter sig Frans Oscar
och Anna Kristina. Frans Oscars hustru, född den 3 april 1830 i Horn, Östergötland, hade tidigare varit
gift med torparen och arbetaren Erik Persson i Rumskulla.

I början av 1880-talet, innan 1883, råkar Frans Oscar ut för en olycka där han mister den ena handen, detta
blev katastrofalt för honom och hans hustru. Dom hade sökt tillstånd för att få resa till det stora landet
i väst, Amerika, men fick avslag och påföljande flyttförbud. Samma år, 1890, flyttar familjen till torpet
Björkeryd under Simondebo gård, Rumskulla där Frans Oscar dör den 22 februari 1899. Änkan Anna
Kristina lever kvar som fattighjon i närmare 20 år till och dör till slut av ålderdom den 12 augusti 1918
i Björkeryd under Simondebo i Rumskulla socken.
 
Jonsson, Frans Oscar (I2375)
 
163 Arbetaren Frans Oscar Jonsson, föddes den 23 april 1856 i Rumskulla, avled den 22 februari 1899. I
november 1878 flyttar Frans Oskar till backstugan Sjöstugan i Hylta, där hans blivande hustru änkan
Anna Kristina Gustavsdotter var bosatt sedan tidigare. Samma år den 21 december gifter sig Frans Oscar
och Anna Kristina. Frans Oscars hustru, född den 3 april 1830 i Horn, Östergötland, hade tidigare varit
gift med torparen och arbetaren Erik Persson i Rumskulla.

I början av 1880-talet, innan 1883, råkar Frans Oscar ut för en olycka där han mister den ena handen, detta
blev katastrofalt för honom och hans hustru. Dom hade sökt tillstånd för att få resa till det stora landet
i väst, Amerika, men fick avslag och påföljande flyttförbud. Samma år, 1890, flyttar familjen till torpet
Björkeryd under Simondebo gård, Rumskulla där Frans Oscar dör den 22 februari 1899. Änkan Anna
Kristina lever kvar som fattighjon i närmare 20 år till och dör till slut av ålderdom den 12 augusti 1918
i Björkeryd under Simondebo i Rumskulla socken.
 
Jonsson, Frans Oscar (I2375)
 
164 Arvid Christoffer Strömberg

Fältskär.

Bosatt: 1754 Maglehem, (L) 1) Finns i mtl 1754-1755, 32/1755
Bosatt: från 1756 Andrarums Alunbruk,Andrarum, (L) 2)
Är bruksfältskär.
Har följt familjen i mantalslängderna.

Död: 1778 Andrarums Alunbruk,Andrarum, (L) 3) Kyrkoböcker brunna. 
Strömberg, Arfvid Christoffer (I706)
 
165 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Familj F238
 
166 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Davidsson, fd Järnvägsarbetare Arvid (I811)
 
167 Asarum FI:3 1877-1894, bild 197

1892 den 3 Mars avled och den 9 begravdes
Inhysepigan Olivia Kristina Hult från No.
4 Gungvala 62 år 8 mån. 7 dgr gammal.i
lungsot, icke gift, Dog å länslasarättet
i Karlskrona, Hfl.pag.447
 
Hult, Olivia Kristina (I1051)
 
168 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Johansson, Verkstadsbiträde Assar Falmer (I745)
 
169 Av samma ätt som Peter "Tordenskjold" Wessel via farmodern Anne Madsdatter Wessel. Moen, Marie Mårtensdatter (I841)
 
170 Av samma ätt som Peter "Tordenskjold" Wessel via farmodern Anne Madsdatter Wessel. Moen, Marie Mårtensdatter (I841)
 
171 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Ersdotter, Anna (I3701)
 
172 Avled arbetaren å Arbetshuset, Ystad i lungsot (TBC), 61 år 4 mån 21 d gammal Davidsson, Gustaf Adolf (I662)
 
173 Avled i lungsot 71 år gammal, (se Torp C:5, pag.201) Nilsson, Torpare Samuel (I3700)
 
174 avled ” av vådelig händelse” den 9 juni 1817 i Ovanede, Torp (Y), som det beskrivs i kyrkoboken för Torps socken 1817 – 1847. Erik arbetade hos Margareta Huss på Ovanede gård.
 
Jönsson, Arbetare Erik (I468)
 
175 avled ” av vådelig händelse” den 9 juni 1817 i Ovanede, Torp (Y), som det beskrivs i kyrkoboken för Torps socken 1817 – 1847. Erik arbetade hos Margareta Huss på Ovanede gård.
 
Jönsson, Arbetare Erik (I468)
 
176 Avskedad soldat, nattman
i Ystad, Malmö, Lund, Helsingborg, valackare i Ingelsta i Järresta
härader. Född omkring 1688 i Vallkärra
Juditha och Nils var aldrig gifta 
Hermansson-Stadig, Avsked.soldat, Nattman Nils (I341)
 
177 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Johansson, Agent Axel Agardh (I744)
 
178 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Familj F227
 
179 B ynamnet Torsåker anger, att socknens begynnelse är att söka inom vår nordiska hednaålder. Om dettavittnar inte
endast Torsnamnet, utan även den omständigheten, att en del av prästbordets ägor sedan gammalt legat i byn Hof,
den vanliga beteckningen för ställen, där hedniska tempel stått. Vid kristendomens införande i landet hände det
ofta, att den till offrens underhåll anslagna jorden kom den kristna kyrkan till godo, och påvarna uppfordrade
missionärerna att till kristen gudstjänst inviga företrädesvis sådana platser, som av ålder varit heliga i folkets ögon.

Torsåkerstrakten är för övrigt känd för sin rikedom på fornlämningar, numera delvis förstörda, och ett annat
gammalt byanamn Salom tyder måhända på, att någon fornnordisk hövding en gång haft sitt säte här uppe.Sal
betecknar nämligen i fornsvenskan en ort, där hövdingar skipade rätt och höllo sammankomster. I sistnämnda
by gjorde bonden Nils Jansson år 1835 vid utgrävningen av en ättehög ett rikt fynd, bestående av spännbucklor
av brons, pärlor av glas, ringar, 2 romerska solidi, burna som smycken, ävensom andra mynt, slagna av kejsar
Ludvig den fromme (814-840) och föga nötta. Märkligt var vidare, att inom högen var uppförd en fyrkantig
timring, i likhet med Jellingehögen, som inneslutit lämmingarna av danska drottningen Thyra, Gorm den
gamles gemål. Allt tyder på att gemålen till någon drott eller någon fönämare kvinna, som burit dessa smycken,
blifvit här höglagd i slutet af 800-talet. Se B. E. Hildebrand, K. Vitt.-, hist. o. antikv. akad. handl. 16, s. 330
(1841).

I uppbördslängden för den s. k. sexårsgärden 1314 uppföres Thorsakir och Lenes (Ytterlännäs) såsom skilda
pastorat, med ett årsbidrag av ½ mark hvardera, och år 1316 utgav kyrkoherdarna i de båda församlingarna till
lösen av ärkebiskop Olof Björnssons pallium vardera 1 mark samt kyrkorna hälften så mycket (DS 3, n. 1946,
2043). Samme ärkebiskop besökte själv Torsåker under sin norrländska visitationsresa 1319.

Tidpunkten, när Ytterlännäs lades som annex under Torsåker, ävensom när Dals annexförsamling bildades, känner man inte till. Säkert är emellertid, att båda dessa tilldragelser inträffade under medeltiden. När klockeskatten år 1531 upptogs i Ångermanaland, var såväl Ytterlennäs som Dal tydligen annex till Torsåker. Det var här som Johannes Erici Wattrangius levde och verkade. Enligt de berättelser som finns om honom, var han en god musiker och sjöng vackert han var dessutom en mäktig predikant, som hade talets gåva. 1658 skrevs han in som student i Uppsala och fyra år senare, den 14 december 1662, prästvigdes han i Härnösand. Han var hela tiden fylld av upptåg varför han under sin studenttid också fick krypa in i akademiens fängelse, anledningen var att han tagit en landsman i håret på läktaren i Upsala domkyrka och sålunda violerat (stört) kyrkofriden. Instängningen tycktes ej bekomma honom speciellt mycket, ty rapport ingick till akademiska konsist, »att delinkventen befanns däraf melankolisk och litet förtära». Resolverades: Efter 3 veckor laxeras Johannes Wattrangius af carcere 15 maj 1661. Han prästvigdes. i Härnösand den 14 december 1662 till domesticus hos sin fader i Torsåker där han nu blev hjälppräst två år senare, i februari 1664, var han närvarande vid prästmötet i Härnösand. Den 23 mars 1669 erhöll han fullmakt på sacellanien här efter O. Rufinius, som då ännu Ievde, men mottog inte tjänsten, enär han följande år 1670 fick efterträda sin fader såsom pastor. Han
lovordades ofta bl.a. av sal. superintend. N. Sternell, som under sin gymnasietid ofta reste till Torsåker endast
för att höra Wattrangius predika. På hösten år 1684 avled Johannes Erici Wattrangius och femton år senare,
den 26 oktober, avled hustrun Catharina Blanchovia. Hon begravdes dock inte förrän den 7 februari 1709
i Ytterlännäs (Y),

Den vintern, årsskiftet 1708/09, var hård, till och med den kallaste vintern under hela detta århundrade,
kylan slog till utan barmhärtighet mot hela Europa. I Paris kunde man åka med häst och släde på Seine,
och kanalerna i Venedig var belagda med ett tjockt islager. Den svenska armén befann sig då intill staden
Godjatj i Ryssland där man hade slagit läger över vintern. Dåligt utrustade och i avsaknad av kläder som
kunde stå emot en sådan kyla blev armén totalt förlamad av vädret. Många frös ihjäl, tom hästarna föll
ihop, ihjälfrusna, till marken.

Detta drabbade inte enbart den svenska armén utan även den ryska armén led mycket svåra förluster på
grund av den hårda kylan, man försökte dock få skydd för så många som möjligt inomhus. Fältskärarna
fick arbetaför fullt med amputationer. Det finns inga exakta siffror på hur många som drabbades i den svenska
armén men man beräknar att 2 - 3.000 dog eller blev krymplingar för resten livet. Först efter julhelgen började
kylan att lätta och i slutet av februari 1709 kom ett väderomslag med kraftiga regn och snabb snösmältning.
 
Wattrangius, Kyrkoherde Johannes Erici (I3205)
 
180 B ynamnet Torsåker anger, att socknens begynnelse är att söka inom vår nordiska hednaålder. Om dettavittnar inte
endast Torsnamnet, utan även den omständigheten, att en del av prästbordets ägor sedan gammalt legat i byn Hof,
den vanliga beteckningen för ställen, där hedniska tempel stått. Vid kristendomens införande i landet hände det
ofta, att den till offrens underhåll anslagna jorden kom den kristna kyrkan till godo, och påvarna uppfordrade
missionärerna att till kristen gudstjänst inviga företrädesvis sådana platser, som av ålder varit heliga i folkets ögon.

Torsåkerstrakten är för övrigt känd för sin rikedom på fornlämningar, numera delvis förstörda, och ett annat
gammalt byanamn Salom tyder måhända på, att någon fornnordisk hövding en gång haft sitt säte här uppe.Sal
betecknar nämligen i fornsvenskan en ort, där hövdingar skipade rätt och höllo sammankomster. I sistnämnda
by gjorde bonden Nils Jansson år 1835 vid utgrävningen av en ättehög ett rikt fynd, bestående av spännbucklor
av brons, pärlor av glas, ringar, 2 romerska solidi, burna som smycken, ävensom andra mynt, slagna av kejsar
Ludvig den fromme (814-840) och föga nötta. Märkligt var vidare, att inom högen var uppförd en fyrkantig
timring, i likhet med Jellingehögen, som inneslutit lämmingarna av danska drottningen Thyra, Gorm den
gamles gemål. Allt tyder på att gemålen till någon drott eller någon fönämare kvinna, som burit dessa smycken,
blifvit här höglagd i slutet af 800-talet. Se B. E. Hildebrand, K. Vitt.-, hist. o. antikv. akad. handl. 16, s. 330
(1841).

I uppbördslängden för den s. k. sexårsgärden 1314 uppföres Thorsakir och Lenes (Ytterlännäs) såsom skilda
pastorat, med ett årsbidrag av ½ mark hvardera, och år 1316 utgav kyrkoherdarna i de båda församlingarna till
lösen av ärkebiskop Olof Björnssons pallium vardera 1 mark samt kyrkorna hälften så mycket (DS 3, n. 1946,
2043). Samme ärkebiskop besökte själv Torsåker under sin norrländska visitationsresa 1319.

Tidpunkten, när Ytterlännäs lades som annex under Torsåker, ävensom när Dals annexförsamling bildades, känner man inte till. Säkert är emellertid, att båda dessa tilldragelser inträffade under medeltiden. När klockeskatten år 1531 upptogs i Ångermanaland, var såväl Ytterlennäs som Dal tydligen annex till Torsåker. Det var här som Johannes Erici Wattrangius levde och verkade. Enligt de berättelser som finns om honom, var han en god musiker och sjöng vackert han var dessutom en mäktig predikant, som hade talets gåva. 1658 skrevs han in som student i Uppsala och fyra år senare, den 14 december 1662, prästvigdes han i Härnösand. Han var hela tiden fylld av upptåg varför han under sin studenttid också fick krypa in i akademiens fängelse, anledningen var att han tagit en landsman i håret på läktaren i Upsala domkyrka och sålunda violerat (stört) kyrkofriden. Instängningen tycktes ej bekomma honom speciellt mycket, ty rapport ingick till akademiska konsist, »att delinkventen befanns däraf melankolisk och litet förtära». Resolverades: Efter 3 veckor laxeras Johannes Wattrangius af carcere 15 maj 1661. Han prästvigdes. i Härnösand den 14 december 1662 till domesticus hos sin fader i Torsåker där han nu blev hjälppräst två år senare, i februari 1664, var han närvarande vid prästmötet i Härnösand. Den 23 mars 1669 erhöll han fullmakt på sacellanien här efter O. Rufinius, som då ännu Ievde, men mottog inte tjänsten, enär han följande år 1670 fick efterträda sin fader såsom pastor. Han
lovordades ofta bl.a. av sal. superintend. N. Sternell, som under sin gymnasietid ofta reste till Torsåker endast
för att höra Wattrangius predika. På hösten år 1684 avled Johannes Erici Wattrangius och femton år senare,
den 26 oktober, avled hustrun Catharina Blanchovia. Hon begravdes dock inte förrän den 7 februari 1709
i Ytterlännäs (Y),

Den vintern, årsskiftet 1708/09, var hård, till och med den kallaste vintern under hela detta århundrade,
kylan slog till utan barmhärtighet mot hela Europa. I Paris kunde man åka med häst och släde på Seine,
och kanalerna i Venedig var belagda med ett tjockt islager. Den svenska armén befann sig då intill staden
Godjatj i Ryssland där man hade slagit läger över vintern. Dåligt utrustade och i avsaknad av kläder som
kunde stå emot en sådan kyla blev armén totalt förlamad av vädret. Många frös ihjäl, tom hästarna föll
ihop, ihjälfrusna, till marken.

Detta drabbade inte enbart den svenska armén utan även den ryska armén led mycket svåra förluster på
grund av den hårda kylan, man försökte dock få skydd för så många som möjligt inomhus. Fältskärarna
fick arbetaför fullt med amputationer. Det finns inga exakta siffror på hur många som drabbades i den svenska
armén men man beräknar att 2 - 3.000 dog eller blev krymplingar för resten livet. Först efter julhelgen började
kylan att lätta och i slutet av februari 1709 kom ett väderomslag med kraftiga regn och snabb snösmältning.
 
Wattrangius, Kyrkoherde Johannes Erici (I3205)
 
181 Barbro Wattrang, född 1675 i Torsåker (Y). gift (1) 1700 med Kyrkoherden Jonas Tunæus född september.
1661 Skön (Y), död 15 okt. 1718 i Anundsjö, gift (2) Bokhållaren Hans Wallman. Kyrkoherden Jonas
Ericus Tunaeus, kyrkoherde (1708-18), född i sept. 1661, son till nämndemannen Erik Isaksson och hans
hustru Ingrid Jonsdotter i Tunom, Sköns s:n. Antagen som student den 10 november 1682, kollega i
Härnösands trivialskolas 2. kl. 1690 och prästvigd. samma år i Selångers kyrka. Konrektor i Härnösand
1692.

Härnösands konsistorium rekommenderade hos K. Maj:t den 17 maj 1707 till Anundsjö pastorat konrektorn
Jonas Tunaeus, »som i 17 års tid tjent med berömlig flit och vaksamhet, förer ett allvarsamt och nyktert
lefverne, äger predikogåfvor samt vid anstäld examen visat vackra prof. af sin erudition»; hvarpå konungen
utfärdade fullmakt dat. Wonsow 21 jan 1708 med tillträde i maj samma åe. Under krigsåren började
församlingarna häruppe öfversvämmas af finska flyktingar och under den sista tiden hade han en finsk präst
till sin medhjälpare. »Sedan han allenast i 10 års tid under svåraste krigstider och oåren hade med heder och
beröm förestått för samlingen och där dragits med några års svår stenpassion, afsomnade han medelst en
stilla död 15 okt. 1718 och begrofs i kyrkans kor den 11 nov. »

Gift 1:a gången. i mars 1692 med lektor Clemens Rudins änka Anna Asp, dotter till rådman Jöns Asp i
Härnösand, och hade med henne en dotter, som jämte modern dog 1697.

Gift 2:a gången. år 1700 med Barbara Wattrang, en dotter till kyrkoherden Hans Wattrang i Torsåker.
Barbara blev efter maken Jonas död 1718 omgift med bokhållaren Hans Wallman. Barn i 1:a äkten-
skapet: Johannes, född 8 juni 1703 i Hammar, död späd; Hans, född den 19 juni 1704, kyrkoherde
i Grundsunda församling; Olof, född 15 maj 1708, i Anundsjö, skolmästare och kaplan i Kristinestad 1730,
kaplan i Vörå 1740, död 1770; Ericus, född. 16 april 1710, begrofs den 26 juni samma år;

Catharina, född 2 juni 1711, gift med handlanden från Uleåborg, Johan Salander; Carl, född 10 april
1714, lärare i handelslära i Stockholm, slog sig till contrefejande, ritade och målade, blev till sist inspektor
på en herrgård i Östergötland, var ock god mekanikus, stor skytt m. m.; Ingrid, född 28 maj 1717, begrofs 2
juli samma år.
 
Wattrang, Barbro (I3438)
 
182 Barbro Wattrang, född 1675 i Torsåker (Y). gift (1) 1700 med Kyrkoherden Jonas Tunæus född september.
1661 Skön (Y), död 15 okt. 1718 i Anundsjö, gift (2) Bokhållaren Hans Wallman. Kyrkoherden Jonas
Ericus Tunaeus, kyrkoherde (1708-18), född i sept. 1661, son till nämndemannen Erik Isaksson och hans
hustru Ingrid Jonsdotter i Tunom, Sköns s:n. Antagen som student den 10 november 1682, kollega i
Härnösands trivialskolas 2. kl. 1690 och prästvigd. samma år i Selångers kyrka. Konrektor i Härnösand
1692.

Härnösands konsistorium rekommenderade hos K. Maj:t den 17 maj 1707 till Anundsjö pastorat konrektorn
Jonas Tunaeus, »som i 17 års tid tjent med berömlig flit och vaksamhet, förer ett allvarsamt och nyktert
lefverne, äger predikogåfvor samt vid anstäld examen visat vackra prof. af sin erudition»; hvarpå konungen
utfärdade fullmakt dat. Wonsow 21 jan 1708 med tillträde i maj samma åe. Under krigsåren började
församlingarna häruppe öfversvämmas af finska flyktingar och under den sista tiden hade han en finsk präst
till sin medhjälpare. »Sedan han allenast i 10 års tid under svåraste krigstider och oåren hade med heder och
beröm förestått för samlingen och där dragits med några års svår stenpassion, afsomnade han medelst en
stilla död 15 okt. 1718 och begrofs i kyrkans kor den 11 nov. »

Gift 1:a gången. i mars 1692 med lektor Clemens Rudins änka Anna Asp, dotter till rådman Jöns Asp i
Härnösand, och hade med henne en dotter, som jämte modern dog 1697.

Gift 2:a gången. år 1700 med Barbara Wattrang, en dotter till kyrkoherden Hans Wattrang i Torsåker.
Barbara blev efter maken Jonas död 1718 omgift med bokhållaren Hans Wallman. Barn i 1:a äkten-
skapet: Johannes, född 8 juni 1703 i Hammar, död späd; Hans, född den 19 juni 1704, kyrkoherde
i Grundsunda församling; Olof, född 15 maj 1708, i Anundsjö, skolmästare och kaplan i Kristinestad 1730,
kaplan i Vörå 1740, död 1770; Ericus, född. 16 april 1710, begrofs den 26 juni samma år;

Catharina, född 2 juni 1711, gift med handlanden från Uleåborg, Johan Salander; Carl, född 10 april
1714, lärare i handelslära i Stockholm, slog sig till contrefejande, ritade och målade, blev till sist inspektor
på en herrgård i Östergötland, var ock god mekanikus, stor skytt m. m.; Ingrid, född 28 maj 1717, begrofs 2
juli samma år.
 
Wattrang, Barbro (I3438)
 
183 Barn:
Ingrid Eriksdotter (1763 - 1763)
Ingrid Eriksdotter (1765 - 1766)
Olof Eriksson (1767 - 1796)
Karin Eriksdotter (1771 - 1846)
 
Olofsson, Erik (I3536)
 
184 Barn:
Ingrid Eriksdotter (1763 - 1763)
Ingrid Eriksdotter (1765 - 1766)
Olof Eriksson (1767 - 1796)
Karin Eriksdotter (1771 - 1846)
 
Olofsson, Erik (I3536)
 
185 Barn:
Karin Karlsdotter (1701 - 1766)
Per Karlsson (1703 - 1756)
Pål Karlsson (1705 - 1705)
Ingrid Karlsdotter (1705 - 1775)
Anna Karlsdotter (1708 - )
Anders Carlsson (1715
 
Pålsson, Karl (I3518)
 
186 Barn:
Karin Karlsdotter (1701 - 1766)
Per Karlsson (1703 - 1756)
Pål Karlsson (1705 - 1705)
Ingrid Karlsdotter (1705 - 1775)
Anna Karlsdotter (1708 - )
Anders Carlsson (1715
 
Pålsson, Karl (I3518)
 
187 Barn:
Malin Olofsdotter (1678 - 1723)
Ingrid Olofsdotter (1679 - 1693)
Annica Olofsdotter (1684 - )
Per Olofsson (1688 - 1713)
Pål Olofsson (1691 - 1743)

Levde mellan 1690 och 1705 i Flygge nr 1-2, Liden (Y).
 
Persson, Olof (I3523)
 
188 Barn:
Malin Olofsdotter (1678 - 1723)
Ingrid Olofsdotter (1679 - 1693)
Annica Olofsdotter (1684 - )
Per Olofsson (1688 - 1713)
Pål Olofsson (1691 - 1743)

Levde mellan 1690 och 1705 i Flygge nr 1-2, Liden (Y).
 
Persson, Olof (I3523)
 
189 Barn:
Märta Persdotter (1687 - 1768)
Cecilia Persdotter (1688 - 1760)
Karin Persdotter (1690 - 1739)
Erik Persson (1692 - 1728)
Ingrid Persdotter (1695 - 1696)
Anna Persdotter (1697 - 1764)
 
Eriksson, Per (I3529)
 
190 Barn:
Märta Persdotter (1687 - 1768)
Cecilia Persdotter (1688 - 1760)
Karin Persdotter (1690 - 1739)
Erik Persson (1692 - 1728)
Ingrid Persdotter (1695 - 1696)
Anna Persdotter (1697 - 1764)
 
Eriksson, Per (I3529)
 
191 Barn:
Olof Davidsson (1758 - 1843)
Jonas Davidsson (1761 - 1843)
Jöns Davidsson (1763 - 1766)
Ingrid Davidsdotter (1766 - 1785)
Jöns Davidsson (1770 - )
 
Olofsson, David (I3535)
 
192 Barn:
Olof Davidsson (1758 - 1843)
Jonas Davidsson (1761 - 1843)
Jöns Davidsson (1763 - 1766)
Ingrid Davidsdotter (1766 - 1785)
Jöns Davidsson (1770 - )
 
Olofsson, David (I3535)
 
193 Båtsman David Jonsson Järqvissle, född i Liden, död år 1688, troligen i Säby, Ramdala socken. (K). Det
berättas följande i generalmönsterrullan om David. Antagen år 1685 till 2:a båtsmanskompaniet nr. 184
under rusthållet Säby nr 64 i Ramdala socken. Som rusthållare står Sven Månsson och Hans Joensson i
Säby. Inskrivningsrulla 1688: Per Jönsson Järkvissle född i Blekinge. Antagen den 1 oktober 1688, 16
år gammal, bjudes istället för David Jonsson som i höstas var af .... till lands commenderad att hugga vedh,
och då af en eek ihielslagen.
 
Järqvissle, David Jonsson (I3568)
 
194 Båtsman David Jonsson Järqvissle, född i Liden, död år 1688, troligen i Säby, Ramdala socken. (K). Det
berättas följande i generalmönsterrullan om David. Antagen år 1685 till 2:a båtsmanskompaniet nr. 184
under rusthållet Säby nr 64 i Ramdala socken. Som rusthållare står Sven Månsson och Hans Joensson i
Säby. Inskrivningsrulla 1688: Per Jönsson Järkvissle född i Blekinge. Antagen den 1 oktober 1688, 16
år gammal, bjudes istället för David Jonsson som i höstas var af .... till lands commenderad att hugga vedh,
och då af en eek ihielslagen.
 
Järqvissle, David Jonsson (I3568)
 
195 Båtsman i Vissland, Torp (Y). Viberg, Båtsman Lars Nilsson (I1270)
 
196 Båtsman i Vissland, Torp (Y). Viberg, Båtsman Lars Nilsson (I1270)
 
197 Båtsmansänkan Brita Hansdotter dog av ålderdom ett år när socknen härjades svårt av rödsoten
 
Hansdotter, Brita (I882)
 
198 Båtsmansänkan Brita Hansdotter dog av ålderdom ett år när socknen härjades svårt av rödsoten
 
Hansdotter, Brita (I882)
 
199 Begravd Slottsplatsen S:t Petri Malmö.

"Nattmannen Fredrik Wallmarsson i Halmstad dömdes till 10 par spö i Malmö i sept 1729 för att med kniv ha hotat nattmansänkan Elna Eriksdotter. Hon hade tänkt anställa honom"

"Fredrich Wolmarsson som den 16 september 1733 blev så illa slagen av bönder i Harplinge socken i Halland att han avled tre dagar därefter (19/9 1733). Ett supgille hade urartat. Vid detta festande som skedde hos båtsmannen Poppelgoija(!) i Flänninge närvarade skarprättaren Jeremias Scharberg och nattmannen Fridrich Wolmarsson - de hade sedan gått in till grannarna på gården och bråket hade varit i full gång efter att skarprättare Scharberg tagit en bouteille i pant (för så kallad "mästermans Styfweren"). Av denna anledning började bråket där Wollmarsson fick flera slag som ledde till hans död. Tingsrätten dömde bonden Jöns Andersson i Frisagården, som ansågs vara den som slog de dödliga slagen, till dödsstraff men som hovrätten sedan ändrade till nödvärn. De inblandade skulle undergå en söndags kyrkoplikt, skriftas och avlösas. Uppgifterna finns i Halmstad härads dombok 1733-34"
 
Eriksdotter, Elna (I340)
 
200 begravdes i Selånger i föräldrarnas grav.
Passenger Bertil Wernberg
Arrived aboard the Stockholm on June 30, 1921

Batch Number: P00010-5
Packet Number:
Record Number:
Page Ref. Number: 155
Page Line Number: 0024
First Name: Bertil
Last Name: Wernberg
Age at Arrival: 25y
Gender Code: M
Marital Status: S
U. S. Citizen? No
Ship Crew? No
Nationality: Sweden, Swedish
Place of Residence: Stode, Sweden
Standardized Place of Residence:
Ship Name: Stockholm
Standardized Ship Name: Stockholm
Ship Arrival Date: 30 Jun 1921
Ship Arrival Port: New York
Departure Port: Gothenburg, Sweden
Standardized Departure Port: Goteborg, Goteborg och Bohus, Sweden
ID Number: 100105150456

Stockholm
Built by Blohm & Voss Shipbuilders, Hamburg, Germany, 1900. 12835 gross tons; 571 (bp) feet long; 62 feet wide. Steam triple expansion engines, twin screw. Service speed 15 knots. 2103 passengers ( 282 first class, 21 second class, 1800 third class ).

Built for Holland - America Line, Dutch flag, in 1900 and named Potsdam. Rotterdam-New York service. Sold to Swedish American Line, in 1915 and renamed Stockholm. Gothenburg-New York service. Sold to Additional Arrivals, in 1928 and renamed Solglimt. Shetland Islands service. Rebuilt as a whaling mothership. Sold to Norwegian owners, in 1930. Seized by German Navy, in 1941 and renamed Sonderburg. Scuttled at Cherbourg in 1944. Salvaged and scrapped in 1947.

Johan BERTIL Vernberg
Födelsedatum: 1895-09-09
Avliden: 1968-11-15
Gravsattdatum: 1968-11-
Ort: Torp
Kyrkogård: 1926 Års Kyrkogård
Församling: Selångers församling
Gravnummer: 26 2 193
Del: 2

i. Johan Bertil Wernberg, född es utom äktenskapet den 9 september
1895 i Gransjön, Stöde socken (Y). Som sjuttonåring började Bertil
arbeta som skogshuggare åt Vivstavarvs Skogs AB, han bodde fort-
farande hemma i föräldrarhemmet. 1921 lämnade han Fanbyn no. 5,
där föräldrarna bodde, för att resa till Amerika och Alaska. Han hade
fått löfte om att få bo hos sin kusin Leslie som brevledes hade berättat
om möjligheterna till att tjäna stora pengar och skapa sig en förmö-
genhet. I juni år 1921 bar det iväg från Göteborg med ångfartyget
Sverige mot det stora landet i väst, för att stiga iland på Ellis Island
den 30 juni samma år. Resan var ingen lyxkryssning direkt, de fles-
ta av emigranterna fick bo och leva på skeppsdäcket under den
långa resan. Det enda skydd man hade mot oväder som man hade
var en pressening som man kunde dra över sig
Bertil Wernberg utanför hemmet i Fanbyn

Ångfartyget STOCKHOLM

Många fartyg har burit huvudstadens namn, särskilt inom örlogsflottan. Inom handelsflottan förekommer namnet
STOCKHOLM mera sällan, i varje fall när det gäller större fartyg. Det gamla Swenska Ost-Indiska Compagniet
hade ett segelfartyg, som hette STOCKHOLM, som avseglade till Fjärran Östern i december 1737.

Svenska Amerika Linien första fartyg fick namnet STOCKHOLM. Hon var byggd i Hamburg år 1900 och ägdes
ursprungligen av Holland-Amerikalinjen under namnet POTZDAM. Fartyget köptes av Svenska Amerika Linjen
1915 och gjorde sin första resa under svensk flagg från Göteborg till New York den 11 december år 1915. Under
det första året gjordes inte mindre än 7 resor tur/retur med totalt 7.442 passagerare och 53.000 ton gods.

Stockholm med sina 7600 hk var utrustad med 2 trippelångmaskiner och 7 ångpannor vilka förbrukade hela 150 ton
kol / dygn av de 4.000 ton som hon bunkrade, fartygets maskiner sköttes av 70 man varav 10 maskinbefäl.

Flera hundra var man som levde under dessa förhållan-
den på skeppsdäcket. Värst utsatta var barnen av vilka många aldrig fick se det nya landet. Det var inte heller ovanligt att resenärerna drabbades av sjukdomar och ohyra, då framförallt löss.

Väl framme fick alla emigranter genomgå en läkar-
kontroll och ett förhör för att de amerikanska myndig-
heterna skulle få bekräftelse på att emigranterna inte
förde med sig några smittsamma sjukdomar eller att
dom var kriminellt belastade.

När så alla procedurer var överstökade utspisades man i en stor förrådsbyggnad som var ombyggd till matsal, inredningen bestod av långbord med tillhö-rande bänkar. Här satt flera hundra människor och
Emigranter på ångaren Stockholms däck åt sitt första mål mat på amerikansk jord

Efter ankomsten till Ellis Island och New York gick fär-
den vidare mot Anchorage i Alaska där kusinen Leslie
levde. Bertils tanke var nog att han skulle tjäna ihop en
förmögenhet på jakt av pälsdjur kombinerat med guld-
letande.

Dess värre så gick de flesta pengarna direkt i halsen genom hans problem med starkare drycker, varför han
aldrig lyckades skapa något kapital. Hela äventyret slu-
tade med en katastrof då han fick fly från Amerika efter
att ha slagit en antagonist så illa, i samband med sprit-
drickande, så att denne sedemera avled. Hela histo-
rien avslöjades när Leslie besökte Sverige i slutet av
1950-talet. Efter hemkomsten bosatte sig Bertil i en
timrad stuga i Fanbyskogarna, där han levde fram till
början på 1960 varefter han blev intagen på ålderdoms-
hemmet i Torp. Matsalen på Ellis Island

Johan Bertil Wernberg avled den 15 november 1968 i
Torp (Y), han begravdes i Selånger i föräldrarnas grav
på 1926-års kyrkogård.
 
Wernberg, Johan Bertil (I3)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 ... 29» Nästa»


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding ©, v. 11.1.2, skapad av Darrin Lythgoe 2001-2020.