| Noteringar |
- vii. Elisabet Pålsdotter, född år 1603 i Stormörtsjön, Torp (Y), död år 1707 i Kölsjön 1, Hassela (X). Vigdes med Pål Pedersson Tarvainen, född ca. 1590 i Kölsjön, Hassela (X), död ca. 1650 i Hassela (X). De äldsta uppgifterna om våra förfäder i denna släkt, leda tillbaka till år 1598. Enligt boken om ”Hasselafinnarna” så inflyttade det året en familj från Finland, för att bosätta sig på Hasselaskogarna.
Denna familj, Per eller Peder Andersson, kom från Savolax, Rautalampi härad, ett område i Finland ungefär lika stort som landskapet Hälsingland. Denne Per Andersson, bosatte sig först på Bastaåsen. Konung Karl IX hade avskilt ett dittills obebott område av västra delen av Hassela socken, för upplåtelse till landsflyktige finnar med villkor att de där skulle bosätta sig och uppodla jorden. Per Andersson ansökte och erhöll Kungligt tillstånd att bosätta sig vid Kölsjön eller Kölsjöarna, där han år 1600 började upptaga den i de senare skattelängderna angivna
” Norrgården”.
Jämte hustrun, för vilket intet namn finnes angivet, medföljde Per Anderssons fader, Anders Persson. Av familjens barn finnas namn angivna enligt följande: Jöran, Påhl, Israel, Erik och dottern Marit. Dessa söner uppgivas senare vara ägare till var sitt torp, som så småningom utvidgades och upptogos som självständiga hemman. Från en år 1639 upprättad karta har uppgifter framkommit om fyra gårdar på Kölsjön, uppodlade i början av 1600-talet. Från en år 1639 upprättad karta har följande uppgifter framkommit om fyra gårdar på Kölsjön, uppodlade i början av 1600-talet.
Dessa gårdar voro:
1. Västergården, ägare Pål Pedersson
2. Norrgården, ägare Per Andersson ”som där bor tillsammans med sonen Israel och dottern Marit”.
3. Mellangården, ägare Erik Pedersson
4. Sörgården, ägare Jöran Pedersson, även kallad Rik-Örjan.
Pål Pederssons namn finns första gången omnämnt bland övriga Kölsjöfinnar i de s.k. boskaps-längderna år 1622 återfinnes även bland bröderna i 1629 års jordbok, där hans gård räknades
som 3/16-dels hemman, således lika som de övriga brödernas hemman.
Pål Pedersson var gift med Elin Larsdotter. Under 1630-talet synes Pål hava överlämnat gården
till sin måg, finnen Hindrich Larsson, som brukade gården som landbonde. Efter ett 10-tal år övertages gården av Olof Påhlsson, gift med Malin Larsdotter. Olof var tydligen son till Påhl Pedersson, som uppgives hava avlidit omkring 1640.
Under följande åren uppstå skulder på gården. År 1671 uppges Olof Påhlsson häfta i skuld till sina kusiner Tomas och Mats Israelsson på Norrgården, med 230 daler kopparmynt. Hemmanet måste därför säljas, då det var ställt som pant. En syster till Olof Påhlsson, Elisabet Påhlsdotter, vigdes med finnen på Stormyran i Stöde norra finnmark, ”vill nog inlösa torpet”, men året därpå utbjuder Lars Påhlsson Västergården för 329 daler kopparmynt. Lars Påhlsson var troligen son till Olof, men kan möjligen även vara en broder till honom.
Mats Matsson, i Grängsjö finnskog, Enånger, uppträder nu som köpare. Mats Matsson var gift med en dotter till Olof Påhlsson. Då häradsrätten finner Mattsons hava bättre rätt till gården, träffades överenskommelse att Mats skall erlägga 200 daler vid ”Matsmäss” och resten vid Mikaelitiden. Överenskommelsen synes icke hava fullföljts ty år 1677 utbjudes gården för andra gången och året därpå för tredje gången. År 1678 blir gården förpantad av borgmästaren Frantz Zink i Hudiksvall. (Troligen gällde pantskrivningen ogulden skatt, finnarna voro kända för sin ovilja att erlägga sina skattepengar.) Lars Påhlsson står dock fortfarande för hemmanet.
Året 1689 får man ökeskatt för Koppåslandens brukande. År 1702 räknas Lars Påhlssons hemman som ett ¼-dels hemman. Senare övergår gården till Mats och Erik Larsson, högst sannolikt söner till Lars Påhlsson. Antagligen hade han också en son som hette Påhl, eller också kan det tänkas att någon av bröderna Mats eller Erik även bar namnet Påhl eller Paulus. Äldsta kyrkboken upptager ett namn Påhl Larsson, bland befolkningen som då fanns på Kölsjön. Det kan därför med största sannolikhet fastslås att denne Påhl Larsson i rätt nedstigande led är sonson till Olof Påhlsson som var son till Erik Pedersson. Denne Påhl Larsson är far till den år 1729 födde Erik, som i kyrkboken är upptagen med namnet Erik Påhlsson. Släktkedjan från den år 1598 till Baståsen inflyttade finnen Per Andersson och hans samtidigt inflyttade fader, Anders Persson kan med hänvisning till ovanstående uppgifter anses var till absolut sannolikhet klarlagd. Efter 1729 finnas klara uppgifter från far till son, för oss nu levande ättlingar.
|
Sök | Avancerad sökning | Sök Familjer | Sök på denna sajt
1603 - 1707 (104 år)